Texten och inslaget om Manoochehr är från december 2021 då han vittnade i folkrättsmålet i Stockholms tingsrätt.
Manoochehr var 13 år när han greps i anslutning till en demonstration i Iran. Året var 1981 och han anklagades för att stödja Folkets mujahedin, en gerillarörelse som stod i opposition mot ayatollah Khomeini och det iranska ledarskapet.
Totalt satt han tio år i några av landets mest ökända tortyrfängelser.
– De har berövat mig mitt liv, min ungdom, berättar han.
Dömdes till döden
Han dömdes till döden. Vid upprepade tillfällen kom vakterna till hans cell och sa att det var hans tur att dö i dag. Men Manoochehr överlevde och fick senare ett lindrigare straff. Däremot avrättades både släktingar och vänner till honom under åren han satt fängslad.
Nu är han ett av vittnena i den historiska rättegång som pågår i Stockholms tingsrätt och som handlar om avrättningar av politiska fångar i Iran under slutet av åttiotalet. Tusentals personer dödades men ingen har hittills ställts inför rätta – fram till nu.
En 60-årig iransk medborgare, som greps i Sverige år 2019, står åtalad för mord och folkrättsbrott.
Han misstänks bland annat för att ha valt ut vilka fångar som skulle ställas inför vad som senare har kommit att kallas ”dödskommissionen”.
Upprättelse
Manoochehr mötte den nu åtalade mannen flera gånger under tiden han satt i Gohardashfängelset utanför Teheran.
– Det var en skrämmande tid. Det var tyst överallt och vi väntade på att få besked om vilka som hade avrättats och vilka som hade överlevt.
Han brottas fortfarande med minnena av fängelsetiden och beskriver rättegången som en liten upprättelse för de vänner som inte längre finns kvar i livet. Att vittna betyder mycket, säger han.
– Det är ett litet litet ljus i allt det här mörkret.
SVT har sökt både den iranska ambassaden och den åtalade mannens advokat för att höra deras syn på rättegången, men har inte fått svar.
Domen väntas komma i vår. Den 60-årige mannen nekar till samtliga anklagelser.
Massavrättningarna i Iran och Sveriges rättsliga roll
Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.
Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.
Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.
Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.
I juli 2021 åtalades den nu 60-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar dock till samtliga brott.
Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt.
”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.
Rättegången mot den 60-årige mannen inleddes tisdagen den 10 augusti och väntas pågå i flera månader. Först i april 2022 ska huvudförhandlingen vara klar.
Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.
