• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Här ska farkosten skjutas upp. Foto: Isro/AP/TT, Anupam Nath/AP/TT

Indiens månresa skjuts på framtiden

Uppdaterad
Publicerad

Indien skulle bli det fjärde landet i världen att landa en farkost på månen. Men på grund av tekniska problem får man senarelägga uppskjutningen.

”Ett tekniskt hinder observerades i uppskjutningsfarkosten vid T minus 56 minuter”, skriver den indiska rymdstyrelsen Isro på Twitter.

Rymdfarkosten Chandrayaan-2:s planerade uppskjutning till månen skjuts därmed på framtiden.

Månlandningen 50 år

Oklart om nytt datum

”Som en säkerhetsåtgärd och ytterligare försiktighet har uppskjutningen av Chandrayaan-2 blåsts av för i dag. Ett uppdaterat skjutningsdatum kommer att presenteras senare”, skriver Isro.

Enligt medier på plats kommer uppskjutningen inte att ske under måndagen, men några fler detaljer har myndigheterna inte kommunicerat.

Låg prislapp

Arbetet med Chandrayaan-2 har tagit nära tio år, men prislappen är osedvanligt låg. Farkosten, månlandaren och sonden är nästan helt konstruerade och tillverkade i Indien, och har kostat motsvarande runt en och en halv miljard svenska kronor – i sammanhanget en låg summa.

Kritiker har varnat för att kvalitet och pris går hand i hand och Indiens lågbudgetfarkost har en livslängd på ungefär ett år, vilket är betydligt kortare än andra, dyrare varianter. Det har fått bland andra Nasa-forskaren Scott Hubbard att reagera.

– Du får vad du betalar för, konstaterar Scott Hubbard.

En indisk rymdfarkost ska skjutas upp från den tropiska ön Sriharikota. Foto: Isro/AP/TT

50 år sedan månlandningen

  • Den 16 juli 1969 lyfte Apollo 11 från Cape Canaveral i Florida.
  • Den 20 juli landade månlandaren “Eagle” på månen.
  • Klockan 02.56 morgonen därpå blev Neil Armstrong den första människan på månen. Han följdes 19 minuter senare av Edwin ”Buzz” Aldrin. De stannade i 2,5 timmar och samlade under tiden månföremål och gjorde vetenskapliga experiment. Den tredje astronauten, Michael Collins, fanns kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbanan runt månen.
  • Sammanlagt har 12 personer gått på månen, alla mellan 1969 och 1972.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Månlandningen 50 år

Mer i ämnet