Samtalen i Wien stötte på patrull snabbt. Irans vice utrikesminister Abbas Araghchi meddelade att landet ser kontroversen kring den iranska supertankern Grace 1, som stoppades i Gibraltar sund tidigare i juli, som ett brott mot kärnenergiavtalet JCPOA.
– Parterna i JCPOA får inte skapa hinder för hur Iran exporterar sin olja, sade Araghchi när han anlände till mötet, enligt statlig iransk tv.
Iran har som vedergällning beslagtagit den brittiskflaggade svenskägda oljetankern Stena Impero i Hormuzsundet i Iran.
”Många löften”
Utöver Iran deltog sändebud från Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland i samtalen vid FN:s atomenergiorgan IAEA:s huvudkvarter i Wien. Ett liknande möte för en månad sedan slutade resultatlöst.
Efter mötet sade sig dock Araghchi vara nöjd.
– Atmosfären var konstruktiv. Diskussionerna var bra. Jag kan inte säga att vi löste allt, men jag kan säga att det finns många löften, sade han.
Kärnenergiavtalet slöts 2015 och syftar till att Iran inte ska utveckla kärnvapen. De internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran har hävts i utbyte mot att Iran bland annat begränsar anrikningen av uran.
För ett drygt år sedan hoppade dock USA av JCPOA och aviserade nya ekonomiska sanktioner mot Iran, vilket har lett till att Iran i år börjat frångå vissa av avtalets åtaganden.
Araghchi sade på söndagen att Iran avser att fortsätta frångå sina åtaganden till dess att landets intressen är säkrade.
Återupptar produktion
Strax innan Wien-mötet inleddes meddelade Irans kärnenergichef Ali Akbar Salehi också att Iran ska återuppta verksamheten vid tungvattenreaktorerna i kärnkraftverket Arak, sydväst om huvudstaden Teheran.
Beskedet följer på president Hassan Rohanis kungörelse tidigare i juli om att Arakreaktorerna ska tas i bruk på nytt – om inte parterna i kärnenergiavtalet hjälper Iran att runda USA:s sanktioner.
Tungvatten kan användas för att producera plutonium, som kan används i kärnstridsspetsar.
Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas ”P5+1” – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.
Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De tre EU-länder som undertecknat avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.
I våras, ett år efter att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om lagring av anrikat uran samt tungvatten.
Källa: TT