Gholamreza Harati deltog i revolutionen i Iran på 80-talet, men motsatte sig den islamiska regimen.
I Sverige har han fortsatt sin aktivism, men säger att han nu känner sig otrygg med anledning av frisläppandet av folkrättsdömde Hamid Noury.
– Varför lämnade Sverige den här mannen på fri fot? Det är inte bra, det är fruktansvärt, säger Gholamreza Harati.
Även Amnestys generalsekreterare kritiserar benådningen av Noury och det faktum att han inte behöver avtjäna hela sitt straff. Under lördagen släpptes bilder från iranska nyhetsbyråer på en glad Noury som välkomnades med blommor när han klev av planet i Iran.
Kenneth Lewis som företrädde flera målsägande när folkrättsmålet pågick i Stockholm för några år sedan har fått många samtal från klienter.
– De är upprörda och jätteledsna. Det är inte klokt att den svenska regeringen släpper den här mannen som är dömd av svensk domstol till livstids fängelse för brott mot mänskligheten och mord, säger han till TT.
Javascript är avstängt
MASSAVRÄTTNINGARNA I IRAN OCH SVERIGES RÄTTSLIGA ROLL
Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.
Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.
Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.
Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.
I juli 2021 åtalades Hamid Noury mot sitt nekande för grovt folkrättsbrott och mord.
Sverige var det första landet som rättsligt prövade de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988.
”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.
14 juli 2022 meddelades att Noury dömdes av tingsrätten till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord.
15 juni 2024 utväxlades Hamid Noury mot svenska medborgarna Saeed Azizi och Johan Floderus i en fångutväxling med Iran, detta efter att ha benådats av den svenska regeringen.
Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.