Trumps besked kommer kort innan den deadline som han i januari gav några kollegor i Europa löper ut. Storbritannien, Frankrike och Tyskland – de europeiska länder som var med och förhandlade fram avtalet – fick då den otacksamma uppgiften att inom 120 dagar fixa de ”hemska bristerna” i överenskommelsen med Iran.
– De tre var överens om att det inte gick att omförhandla avtalet. Därför har de försökt skapa något slags tillägg som har en så tydlig udd mot Iran så att Trump stannar kvar och på hemmaplan kan säga att han levererat, säger Rouzbeh Parsi, forskare och Irankännare vid Lunds universitet.
President Trump har länge varit skarpt kritisk mot Iranavtalet, som hans företrädare Barack Obamas regering var med och slöt. Som presidentkandidat kallade han det för ”det värsta” som någonsin skapats.
Motstridiga uppgifter
Enligt The New York Times har Trump i ett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen sagt att han planerar att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran, uppger en källa som fått information om konversationen.
Källan berättar för tidningen att USA förbereder sig på att återinföra samtliga sanktioner som lyfts i samband med avtalet, men att även ytterligare ekonomiska sanktioner kommer att införas mot Iran.
Uppgifterna har dock inte bekräftats från annat håll. Och strax efter det att uppgifterna publicerats tillbakavisades de av en talesperson för president Macron, skriver Reuters.
Sanktioner – igen
Så vad händer om Trump inte är nöjd med hur hans europeiska kollegor försökt strama upp Iranavtalet? Genom presidentdekret kan han fatta beslut om att återinföra vissa sanktioner mot Iran. Han kan också mana kongressen att fatta beslut om andra sanktioner. När, och om, sanktionerna införs så bryter USA mot det globala kärnenergiavtalet och lämnar därmed det.
Ett mellanläge där mer tid avsätts för förhandlingar är också tänkbart. Och de övriga parterna i avtalet – Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina och Ryssland – har sagt att de tänker försöka hålla liv i överenskommelsen även om USA lämnar det.
En eventuell amerikansk exit kan komma att påverka USA:s stundande förhandlingar med Nordkorea om det slutna landets kärnvapeninnehav, då det kan skicka signaler om att USA inte står fast vid ingångna avtal.
Kärnenergiavtalet med Iran
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning.
I överenskommelsen öppnar Iran även dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer och landets centrifuger för anrikning av uran minskas med två tredjedelar.
FN:s tidigare sanktioner ska återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på. Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år efter att överenskommelsen slöts.