När storayatollan Ali al-Sistani, Iraks högste shiamuslimske skriftlärde, nyligen uppmanade ”politiker” att inte klamra sig fast vid makten anade de flesta vem han åsyftade.
Shiitiske premiärministern Nuri al-Maliki, hårt pressad av de sunnimuslimska rebellerna, döms ut av allt fler men tycks inte ge upp hoppet om att behålla jobbet när regeringen nu bildas efter valet i april.
Kräver reformer
Att det kommer krav på förändring i den irakiska politiken är inte förvånande. Utbrett missnöje bland sunniter har krattat manegen för att sunnirebeller, med jihadistiska Islamiska staten (IS) i täten, kunnat slita stora sjok av landet ur Bagdads grepp. Sunniter har länge klagat på diskriminering och övergrepp från shiadominerade myndigheter, och vissa har välkomnat IS trots dess brutalitet och extrema ideologi.
– al-Maliki vill göra slut på alla sunniter, säger Ahmed Hussein, tidigare polis i Mosul, till New York Times, och ger röst till missnöjet.
Som ett eko från våldet som nådde sin kulmen 2006–2007 mobiliseras på nytt shiamiliser, blodiga bombdåd skakar shiitiska områden, och de fruktade dödspatrullerna återvänder till Bagdads gator. Islamiska staten har massavrättat soldater och civila, och även regeringsvänliga styrkor har enligt människorättsgruppen Human Rights Watch (HRW) bombat, kidnappat och mördat civila.
– Det är ett krig, och det är ett krig som förs helt utifrån sekteristiska skiljelinjer, säger Sarah Leah Whitson, Mellanösternchef vid HRW.
– Sättet det utkämpas på förvärrar läget ytterligare.
Många – bedömare i utlandet, världsmakter och inhemska politiker – ser reformer som ett måste. För en månad sedan reste USA:s utrikesminister John Kerry för att uppmana shiitiska ledare att dela med sig av makten. Kerry sade efter mötet med al-Maliki att USA inte ska välja Iraks ledare, men efterlyste en dag tidigare jämnare maktfördelning och en regering som bemöter ”hela folkets krav”.
– Detta är ett kritiskt ögonblick där vi måste uppmana Iraks ledare att höja sig över sekteristiska motiv och bilda en enad regering, sa han.
Delat land
Men al-Maliki visar inga tecken på eftergifter, säger Zaid al-Ali, expert vid organisationen Idea, i telefon från Libanon.
– Premiärministerns enda strategi är att hålla kvar vid makten. Det finns inget i fråga om reformer inom säkerhetsinstitutioner, eller försoning.
I stället väljer al-Maliki att slåss, politiskt och militärt. Tanken är, tror al-Ali, att militär framgång ska ge politiskt stöd. Kruxet är att även luttrade betraktare underskattat den irakiska arméns brister.
I dag är inte frågan om Irak kan hålla ihop som enat land – i praktiken är det redan delat, säger al-Ali. Frågan är om någon sorts enighet kan vinnas åter.
– Om det ska lyckas måste det styrande skiktet skärpa sig, säger han.
– Men om vi är beroende av dem vi har nu ser utsikterna inte särskilt ljusa ut.
Fakta: Politiska läget i Irak
- Irak höll parlamentsval i slutet av april. Premiärminister Nuri al-Malikis politiska grupp fick flest mandat men han lyckades inte vinna egen majoritet och måste därför bilda en koalitionsregering.
- Irakiska ledare är pressade att bilda en regering som kan vinna stöd från sunniter. Men sunnimuslimerna i Irak har länge anklagat al-Maliki för att marginalisera dem politiskt. Även bland kurder och shiiter har kritiken växt.
- Kraven växer på en enande samlingsregering, med eller utan al-Maliki som premiärminister, där makten fördelas jämnare. Men det skulle innebära att al-Malikis makt minskade, något som han har motsatt sig. (TT)