Tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet har man undersökt hur produktionsbortfallet orsakat av kriget i Ukraina påverkat matpriserna globalt. För till exempel vete, majs och korn står Ukraina för två–tre procent av världsproduktionen. När det gäller solrosolja 26 procent.
Priserna på spannmål steg väldigt mycket direkt vid krigsutbrottet. Vete, som handlas på spannmålsbörsen Matif i Paris, steg till exempel med 35 procent mellan den 1 februari och den 5 april i år. Här i Sverige var prisstegringen 30 procent på vetet under samma tid.
– Vi blev så förvånade när kriget startade och priserna steg så mycket. Två–tre procent av världens produktion, och bara en del av det går förlorad, ska priserna stiga så?, säger Jansson.
Deras slutsats är att reaktionen på kriget, och bortfallet av mat i världen som det innebär, är orimligt stark.
– Man borde väntat sig en prisökning på kanske tio procent, inte mer. Man frågar sig varför priserna steg så mycket, och svaret är att vi inte vet det. Att produktionen minskar är inte förklaring nog.
Höjning av priser innan kriget
Priserna steg mycket redan före kriget, och då var förklaringen flaskhalsar, dyrare bränsle och dyrare gödningsmedel, förklarar Jansson. Kriget kom ovanpå, och då handlar det mer om förväntningar och rädsla, är forskarnas tolkning.
– Det är ett slags försäkringsbeteende. Fodertillverkare och bryggerier, till exempel, som köper mycket spannmål, ville försäkra sig om tillgången.
Det kan vara fråga om ren spekulation också, tror han. Spannmål köps och säljs på kontrakt på spannmålsbörsen, ofta långt innan skördarna är bärgade. Precis som med andra värdepapper så ökar priset om fler vill köpa. Då kan det vara attraktivt att placera pengar i spannmålspapper.
Priserna borde falla
Priserna har fallit tillbaka under senvåren och sommaren, men borde rimligen sjunka ytterligare, tycker Torbjörn Jansson.
Men enligt honom är det inte brist på mat som ligger bakom att hungersnöd nu hotar miljontals människor, bland annat på Afrikas horn, utan de höga priserna.
– Folk svälter inte på grund av att det finns för lite mat i världen. De svälter på grund av att de har för lite pengar. Det finns nästan lika mycket mat nu som före kriget, säger Torbjörn Jansson.