Över 23 miljoner människor såg Bidens livesända presskonferens i samband med Natomötet i torsdags. Det är, bortsett från sportevenemang, en av årets mest sedda tv-sändningar i USA. De som streamade presskonferensen på internet är inte heller inkluderade i tittarsiffran.
Att så många såg pressträffen har sannolikt inte att göra med ett plötsligt, oväntat stort, intresse för Natofrågor. Istället ville tittarna se hur Biden skulle klara sig, efter de senaste veckornas kritik om att han inte är lämpad att leda Demokraterna till seger i höstens presidentval.
– De som gillar Biden kollade och höll tummarna för att han skulle visa sitt gamla jag. De som inte gillar honom tittade för att kunna gotta sig i att en person de inte gillar lägger krokben för sig själv, säger Andreas Utterström.
”Valet handlar om personer och drama”
Tittarna fick i nästan en timme se Biden svara på frågor från reportrar, varav många kretsade kring hans hälsa. De fick även bevittna hur Biden råkade kalla sin vicepresident Kamala Harris för ”Trump”.
I samband med Natomötet presenterade han också Ukrainas president Zelenskyj som ”president Putin”. Två misstag som fick massiv spridning i medierna och som bara gav bränsle till den eldiga debatt som härjat den senaste tiden.
Just nu kretsar nästan all bevakning om presidentvalet kring Bidens hälsa, och väldigt lite kring sakpolitik, säger Andreas Utterström. Så brukar det vara i amerikanska valrörelser, och Utterström beskriver att de brukar innehålla både underhållning och allvar.
– Trump gjorde att underhållningsdelen fick en turbomotor när han var president och även nu efteråt, med åtalen. Det handlar mer om personer och drama och väldigt lite om sakfrågor i amerikansk politik. Så kommer det också vara fram till 5 november, säger han.
Men ändå valde så många människor att tillbringa kvällen med att se en presskonferens med en politiker. Kan all uppståndelse kring valet i slutändan öka valdeltagandet?
– Nej, det tror jag inte. Om Biden inte kliver av står valet mellan två kandidater många inte gillar, det gör att valdeltagandet snarare sjunker. Det blir ett val mellan Biden, Trump och sofflocket – vem får sina väljare att gå och rösta?
Valdeltagande i USA
Valet 2020 hade det högsta valdeltagandet på drygt 100 år, då 66 procent av den röstberättigade befolkningen tog sig till valurnorna.
Så här har det sett ut de senaste 40 åren:
1984: 55,2%
1988: 52,8%
1992: 58,1%
1996: 51,7%
2000: 54,2%
2004: 60,1%
2008: 61,6%
2012: 58,6%
2016: 60,1%
2020: 66,0%
Källa: UF Election Lab