En färsk opinionsmätning visar att Marcos har en klar ledning över sittande vicepresidenten Leni Robredo inför valet den 9 maj. Marcos och hans vicepresidentkandidat Sara Duterte, dotter till nuvarande presidenten Rodrigo Duterte, reser landet runt och kampanjar på massmöten med tiotusentals åhörare. Budskapet är ett löfte om att alla ska få det bättre om de bara håller ihop, men förutom utfästelser om lägre elpriser har det varit snålt med detaljer om hur och vad paret Marcos/Duterte egentligen vill åstadkomma.

Under kampanjen och på valmötena har han ofta refererat till Filippinernas gyllene år, och då menat åren då hans far Ferdinand Marcos senior styrde landet. Ingenting har nämnts om de fängelsedomar som utfärdats mot Ferdinand Marcos och hans fru Imelda, som tvingades fly landet efter ett folkligt uppror 1986, eller om de tiotusentals vittnesmål om övergrepp och tortyr av regimkritiker under hans regim – uppemot fyra tusen oppositionella antas ha mördats under Marcos år vid makten.

Fortfarande är det inte heller klarlagt hur mycket pengar som försvann ur landets kassa under Marcos år vid makten.

Fakta som avfärdats som påhittat och rena lögner

Det verkar inte spela någon roll för dagens väljare att Bongbong representerar en familjedynasti som i historieböckerna får symbolisera kleptokrati, det vill säga en ledare som använder sin politiska makt för att tillskansa sig landets tillgångar, och som bevisligen begått en rad människorättsbrott.

– Det har aldrig hänt.

– De gömde pengarna för vårt eget bästa.

Det är några av svaren vi får av de lojala väljarna på valmötet vi besöker i Batangas. Arbetet med att rehabilitera familjen har pågått sedan början av 2000-talet, genom att både helt enkelt ändra i artiklar på till exempel Wikipedia och tvätta och ta bort ord som diktator och tortyr. I sociala media publiceras texter om de ”Gyllene åren” då Ferdinand Marcos senior byggde vägar och annan infrastruktur; texter som nostalgiskt målar bilden av att det var bättre förr.

Maria Ressa har granskat kampanjen

– Fakta förvanskas och rena lögner publiceras sida vid sida med sanningen utan att de sociala medieplattformarna tar ansvar, säger Maria Ressa, som fick Nobels fredspris förra året. Hennes nyhetsorganisation Rappler har granskat poster i sociala media och säger att de i princip har samma avsändare. Hon varnar nu i en intervju med tidningen Wall Street Journal för utvecklingen som hon tycker hotar demokratin:

– Den gamla diktaturen är uppgraderad och moderniserad, pepprad med sånger och emojier. Genom att använda social media har en av Filippinernas mest hatade familjer blivit rehabiliterad till att bli en av de mest aktade. Om inget oväntat inträffar kan klanen Marcos vara tillbaka i presidentpalatset Malacañang i Manilla 36 år efter att de tvingades lämna landet – dömda för bland annat korruption – utan att någon har avtjänat en enda dag i fängelse.