Tidigare i veckan presenterade Theresa May utkastet till ett utträdesavtal med EU. Innehållet i utkastet ledde till att flera ministrar avgick, bland dem brexitförhandlaren Dominic Raab och arbetsmarknadsministern Esther McVey.
Raab och andra brexitanhängare anser att avtalet skulle ge EU för mycket makt över när Storbritannien faktiskt kan lämna och hur gränsfrågan med Nordirland ska hanteras. De vill göra sig av med Theresa May och hoppas att en ny ledare skulle kunna förhandla fram en ”hårdare” och gynnsammare brexit för Storbritannien.
Även de som vill vara kvar i EU är kritiska – de anser att avtalet försvagar Storbritannien och vill se en ny folkomröstning.
”Kommande veckan blir avgörande”
Men Theresa May försvarar utkastet i en intervju med Sky News på söndagen och säger att det inte kommer hjälpa att byta premiärminister.
– Det kommer inte att göra förhandlingarna enklare och det kommer inte att förändra sammansättningen i parlamentet.
Hon medger att det har varit en tuff vecka, men att hon härdats efter en lång politisk karriär. I stället ser hon framåt:
– De kommande sju dagarna kommer att bli avgörande, det kommer att handla om landets framtid.
På söndag den 25 november ska EU:s medlemsländer rösta om avtalet på ett toppmöte i Bryssel. Frågan är sen om det finns tillräckligt stort stöd för att det ska godkännas av det brittiska parlamentet.
Corbyn vill förhandla
Theresa May möter alltså motstånd inom det egna konservativa partiet. Även oppositionspartiet Labour kommer att rösta emot utkastet till avtal säger . Corbyn menar också att Labour skulle kunna förhandla fram ett mer gynnsamt brexitavtal.
Kritiken mot avtalet har lett till att ett 20-tal konservativa ledamöter öppet har krävt en misstroendeomröstning. För att en sådan ska bli av krävs det att 15 procent av ledamöterna, 48 stycken skriver brev om detta till en partikommitté.
Skulle överleva omröstning
Ordförande för den kommitté som tar emot breven, Graham Brady, säger till BBC att antalet ännu inte är nog för en misstroendeomröstning. Han vill dock inte säga hur nära gränsen man är i nuläget, även om många är nyfikna.
– Jag får frågor om det i mataffären och på gatan, säger Graham Brady. Han säger också till BBC att det är högst sannolikt att Theresa May skulle klara sig igenom en eventuell misstroendeomröstning.
Fakta: Britternas väg in och ut ur EU
1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.
5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.
23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.
23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.
29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.
19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.
14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.
29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.
30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.
31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.
Källa: TT