Allt sedan Iran besköt Israel med omkring 200 robotar den 1 oktober har omvärlden väntat på hur Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och hans regering skulle svara.
I dagarna publicerade CNN uppgifter om att Israels svar skulle komma innan det amerikanska valet den 5 november och i natt anföll Israel militära mål i Iran. Ett svar som går i linje med förväntningarna, anser Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitet.
Hade fem olika alternativ
Enligt honom hade Israel kunnat rikta in sig på olika mål i Iran: militär infrastruktur, finansiell infrastruktur, oljeinfrastruktur, infrastruktur med koppling till kärnprogrammet samt det iranska ledarskapet.
– Så vitt vi vet har man bara gått efter militära mål och det är det minst eskalerande. Jag ser det här som ett markerande svar från Israels sida, snarare än eskalerande.
Alexander Atarodi, Mellanösternexpert och tidigare forskare vid FOI, är inne på samma spår.
– Israel var tvunget att göra någonting för att markera mot Iran att Israel inte accepterar den här typen av omfattande attacker. En kraftig markering, men samtidigt återhållsamhet. Det kunde ha blivit större om till exempel oljeanläggningar hade kommit in i bilden.
USA påverkade
Att Israel valde den väg man gjorde säger Anders Persson beror på förhandlingar med USA.
– Jag tror att USA pressade Israel att inrikta sig på militära mål och inte ge sig på olja, kärnteknik eller ledarskap.
USA deltog inte i anfallet men informerades av Israel innan attackerna, enligt amerikanska försvarskällor. President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris har fått löpande underrättelser om angreppet, enligt Vita huset.
Efteråt uttalade sig Sean Savett, en talespersonen för Vita husets nationella säkerhetsråd.
– Vi uppmanar Iran att upphöra med sina attacker mot Israel så att den här våldscykeln kan ta slut utan ytterligare upptrappning, sa han.