Den turkiske presidenten Erdogan har fått gehör för sina krav på mer pengar från EU för att klara den inhemska flyktingsituationen. Efter ett videomöte med Tysklands Angela Merkel, Emmanuel Macron från Frankrike och den brittiske premiärministern Bors Johnson har mer humanitärt stöd till flyktingar i Turkiet utlovats. Hur mycket pengar det handlar om är ännu oklart.
Oro och irritation
Det väckte stor irritation och oro bland EU:s ledare när den turkiske presidenten öppnade gränsen mot Grekland nyligen. Man befarade en ny våg av hjälpsökande migranter och ett liknande läge som 2015.
För att då minska trycket mot EU slöts ett avtal 2016 där Turkiet lovades 60 miljarder kronor i EU-stöd för att hålla sina gränser stängda. Pengarna var tänkta att användas för specifika hjälpinsatser som sjukhus, skolor och andra konkreta projekt. Bara omkring hälften av summan har betalats, enligt Turkiet. EU hävdar att det beror på att flera av projekten dit medlen är knutna inte kommit igång eller blivit genomförda.
Visumfrihet för turkar
President Erdogan trycker på om kraven på att turkiska medborgare får visumfrihet till EU. Det enades man också om i avtalet från 2016 – men bara om Turkiet uppfyller de krav som EU ställer på ökad respekt för mänskliga rättigheter.
En tredje punkt handlar om att Turkiet vill ha Natos stöd för militära insatser i Syrien och att EU engagerar sig för krigsflyktingarna i Idlib-provinsen.
Svårövervakat
Greklands landgräns mot Turkiet har förstärkts de senaste veckorna vilket fått färre migranter att försöka forcera gränsen. Men EU-gränsen mot de grekiska öarna är svårövervakad för EU:s gränsmyndighet Frontex utan den turkiska kustbevakningens stöd. Det ger president Erdogan en stark förhandlingsposition.
För Turkiet är kostnaderna för 3,6 miljoner flyktingar höga i ett ansträngt ekonomiskt läge. Erdogan är pressad inrikespolitiskt och kräver att EU tar ett ökat ansvar.
Ett förslag till gemensam asylpolitik för medlemsländerna i den europeiska unionen väntas under våren.