– Det var lättare förr för partierna att bestämma sin politik utifrån höger-vänsterskalan och de ekonomiska frågorna. Nu har den politiska dagordningen ändrats och partierna måste börja tala om värderingar som invandring och identitet.
Det anser Göran von Sydow, statvetare vid SIEPS, en statlig myndighet med uppdrag att analysera utvecklingen i EU och svensk Europapolitik.
LÄS MER: Dagarna som fällde Anna Kinberg Batra
Både och
– För de traditonella högerpartierna blir utmaningen att både attrahera väljare som gått till högerpopulistiska partier och samtidigt locka väljare i den politiska mitten. Vilka frågor man betonar – ekonomi eller identitet – får också betydelse för hur väl man kan hålla ihop breda partier, säger Göran von Sydow.
LÄS MER: Carl Bildt är en av spelarnas favoriter
Söka konflikt
Många partier i Europa utsätts för stark konkurrens från högerpopulisterna och måste antingen söka konflikt med dem eller flytta sina egna positioner, anser han.
– I Frankrike har högern längst erfarenhet av den balansgången – att själva förflytta sig för att inte öka stödet för högerpopulisterna. I Storbritannien påminner Tories om de svenska moderaterna. Tories tappade väljare till det invandringskritiska UKIP men lyckades genom egen förflyttning efter Brexit-omröstningen återta stödet, säger Göran von Sydow.
TV: Kinberg Batras uppgång och fall
AFD tredje största parti
I Tyskland har det invandringsfientliga partiet Alternativ för Tyskland, AFD, ökat i opinionsmätningarna till omkring 10 procent av väljarstödet. Om det håller i sig kan AFD bli tredje största parti och troligen bli det första högerpopulistiska parti som kommer in den tyska förbundsdagen efter valet den 24 september.
TV: Björklunds krav: Stäng dörren till SD
Väljarna alltmer rörliga
– I Tyskland har det av historiska skäl varit otänkbart för alla partier att samarbeta med extrema högerpartier. Men allt fler partier tvingas till koalitioner. När nya partier kommer in blir partisystemen alltmer fragmenterade. Det stora ”catch-all-partiet”finns inte längre och väljarna är mer rörliga. I Östeuropa stabiliseras partisystemen och i Västeuropa blir de i stället mer instabila. Det är bara i Skandinavien vi har minoritetsregeringar, det är otänkbart i andra länder, säger Göran von Sydow.
LÄS MER: ”Partiet behöver en nystart”
Få enparti-regeringar
Bara 12 procent av de regeringar som bildats i Västeuropa efter kriget 1945 har varit enparti-regeringar, enligt en forskningsrapport från Umeå universitet.
Högerpopulismen tvingar fram förändring
– Det stora problemet är att partierna inte kan sätta en dagordning som passar dem själva utan måste ta ställning i frågor som till exempel migration. I det landskapet växer högerpopulismen och tvingar de traditionella konservativa partierna att förändra sin politik, säger Göran von Sydow till SVT Nyheter.
LÄS MER: Analys: M står inför en mardrömssituation