Foto: Skärmdump

Nätjättar kräver jämlikhet på webben

Uppdaterad
Publicerad

100 internetföretag, däribland de största i världen, har skrivit ett brev till den amerikanska tillsynsmyndigheten FCC där man varnar för att betalda gräddfiler på webben är ett allvarligt hot mot hela internet.

Gruppen motsätter sig nya regler för så kallad ”nätneutralitet” som kan tillåta internetleverantörer att ta extra betalt av företag för att distribuera deras material på internet.

I gruppen ingår flera av världens största internetföretag, däribland Google, Facebook, Amazon, Microsoft, Twitter, Netflix och Dropbox.

Nätneutralitet

Kritiken som riktats mot förslaget går ut på att det kan skapa ett tudelat internet där stora företag kan överföra sitt material med mycket högre hastighet. Det skulle innebära stora nackdelar för företag som inte har råd med gräddfilen, och även för alla vanliga användare.

Detaljerna i förslaget har inte offentliggjorts, men innehållet läckte ut för ett par veckor sedan. Kritikerna menar att de nya reglerna skulle innebära stora inskränkningar i nätneutraliteten, som i stället borde garantera ett lika snabbt internet för alla.

”FCC måste ta nödvändiga mått och steg för att säkra att internet fortsätter att vara en öppen plattsform för yttrandefrihet och handel”, skriver företagen.

Osäker utgång

FCC, Federal communications commission, är den federala myndighet som ansvarar för etermedier och internet. 15 maj ska FCC:s fem styrelseledamöter rösta om det nya förslaget, och utgången är osäker. Ordförande Tom Wheeler är för förslaget, medan de två republikanska ledamöterna är emot. De övriga två ledamöterna, båda demokrater, är osäkra.

En av dem, Jessica Rosenworcel, har bett om en månads betänketid för att man ska kunna ta in alla protester och åsikter som förslaget har gett upphov till.

Myndigheten har tagit emot tiotusentals kommentarer från allmänheten, och har träffat över ett hundra organisationer de senaste två veckorna, skriver The Guardian.

EU-regler på gång

För ett par veckor sedan godkände senaten i Brasilien en lag som ska garantera nätneutraliteten, och för en månad sedan röstade EU-parlamentet igenom en lag där bland annat nätneutraliteten regleras. Lagen har ännu inte godkänts av de ansvariga ministrarna i alla EU-länder, men EU-kommissionen väntar sig en slutlig överenskommelse i slutet av 2014.

Kommissionen ville att internetleverantörerna skulle få sälja förtur i näten för vissa specialiserade tjänster, men det stoppades av bland andra Amelia Andersdotter i Piratpartiet, som ser lagen som ett försvar av nätneutraliteten.

”Nu kommer alla att kunna verka på lika villkor oavsett om man är ett litet svenskt startupföretag eller ett internationellt storföretag”, sade hon i ett uttalande.

Men hur starkt blev försvaret egentligen? Moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark har också varit aktiv i utformningen av det slutgiltiga lagförslaget, och han ser det inte som att det är kört för operatörernas gräddfil. ”Definitionen av de specialiserade tjänsterna är avsiktligt luddigt formulerad för att få igenom förslaget, ’så det löser sig nog’, som Hökmark sa till mig”, skriver Helen Ahlbom på Ny Teknik.

Vad är nätneutralitet?

  • Nätneutralitet innebär att internetleverantörer ska släppa fram allt innehåll på lika villkor.
  • Att företag ska kunna betala för en gräddfil där deras material släpps fram snabbare hotar demokratin och framväxten av nya innovativa företag, menar försvarare av nätneutralitet.
  • Om tjänster som Wikipedia, Spotify eller Youtube skulle ha behövt betala för att nå sina användare på ett effektivt sätt skulle de kanske inte ha kunnat slå igenom, skriver Ny Teknik.

Källor: Ny Teknik, Save the internet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nätneutralitet

Mer i ämnet