Jan-Erik Bresil är orolig över att polisens förebyggande arbete kan påverkas.
– De som använder narkotika på fester och i andra sociala sammanhang påverkar attityderna till droger och kan göra det mer naturligt för barn och unga att börja. Det gör vårt arbete svårare, säger Jan-Erik Bresil, som är polis i centrala Oslo och dagligen möter utsatta barn och unga, många med drogproblem.
”Bra att tungt drogberoende får hjälp av sjukvården”
Norge har, precis som Sverige, en hög narkotikadödlighet och en stor grupp människor som på grund av sitt drogberoende har blivit stigmatiserade i samhället. Det är bakgrunden till att Norge just nu gör om sin narkotikalagstiftning.
Ansvaret för drogproblematik ska flyttas från rättsväsendet till sjukvården, och den som blir tagen av polis för att ha använt droger ska erbjudas hjälp istället för straff, som idag oftast innebär böter. Det är en reform som Norsk narkotikapolis delvis välkomnar.
– Vi tycker att det är bra att de som har ett tungt drogberoende får hjälp av sjukvården. Att ge den gruppen böter har ingen effekt. Det vi är mer osäkra på är hur de personer som använder narkotika utan att vara beroende ska hanteras, säger Jan-Erik Bresil.
– Där menar vi att böter fortfarande kan ha en poäng.
Orolig att langarna ska försöka smita undan
Det nya lagförslaget, som just nu förbereds av en panel med läkare, forskare, jurister och poliser, ska bland annat innehålla bestämmelser om hur mycket narkotika en person kan ha på sig för att det ska räknas som eget bruk och inte vara straffbart.
– Vi tycker att det är problematiskt att försöka dra en sådan gräns, säger Jan-Erik Bresil som menar att langare kommer försöka utnyttja det lagutrymmet och enbart ha på sig tillåtna mängder för att på så sätt undkomma straff.
– Norge är ett av de länder som har minst droganvändning bland barn och unga. Vi ser helst att det fortsätter vara så, säger han.