Antibiotikaresistensen beskrivs ibland som en ”tyst pandemi”. WHO och EU har klassat den som ett av de största hälsohoten.
Mellan 1990 och 2021 dog över en miljon varje år till följd av infektioner som inte gick att behandla med befintliga antibiotika, enligt en analys i tidskriften Lancet. Om utvecklingen fortsätter räknar forskarna med att antalet dödsfall ökar med nästan 70 procent till 2050.
Krävs politiska beslut
Modern sjukvård är beroende av antibiotika. Utan antibiotika går det inte utföra kirurgi, sätta implantat eller exempelvis använda katetrar. Allt från klamydia till mördarbakterier behandlas med antibiotika men även cancerpatienter.
– Så fort du trycker ner immunförsvaret, då är infektionen runt hörnet, säger Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet.
Både han och Gunnar Jacobsson menar att en ökad medvetenhet som en FN-deklaration innebär är bra – inte minst bland beslutsfattare. Enligt Gunnar Jacobsson är en lösning att förbättra sjukvårdssituationen i låg- och medelinkomstländer.
– Där tar man ofta till antibiotika för att kompensera för bristande vårdhygien. I Sverige importerar vi resistenta bakterier. Genom en bättre sjukvård där undviker vi de resistenta stammarna här.
Förutom en förnuftig förskrivning behövs också utvecklingen av ny antibiotika eller varianter av sådan som redan finns. Fredrik Almqvist tror att det är viktigt att inte bara utgå från att läkemedelsbolagen löser problematiken.
– Det krävs att världen går samman precis som med vaccin under pandemin. Läkemedelsframställning är ofta ett ”numbers game”. Det krävs många varianter för ta fram ett läkemedel som fungerar och det är kostsamt.
Hygien och mat
Samtidigt finns det saker som vanliga privatpersoner kan göra. God hygien för att undvika infektioner men också i valet av mat framförallt kött.
– En stor andel av all antibiotika används i matproduktionen, men kött från Sverige har inte producerats med hjälp av antibiotika, säger Fredrik Almqvist.
Gunnar Jacobsson pekar också på att som patient inte be om antibiotika i onödan.
– Vi vet att efterfrågan påverkar förskrivaren. Så en patient kan ”knuffa” läkaren till att skriva ut antibiotika även i fall där man har väldigt lite att vinna på det.
