Räntehöjningar, inflation och stigande elpriser har skakat om bostadsmarknaden rejält i Sverige de senaste månaderna.
Från toppnoteringarna i början på året har marknaden nu börjat justeras till en annan prisbild än den som rådde under pandemin, enligt den officiella försäljningsstatistiken.
Nu visar nya siffror från bostadssajten Hemnet att osäkerheten bland både köpare och säljare håller i sig.
26 procent färre sålda lägenheter i september
Under september månad minskade antalet genomförda bostadsförsäljningar kraftigt. Jämfört med samma månad förra året såldes det 26 procent färre lägenheter och 22 procent färre villor i landet. När det gäller fritidshus är raset ännu större. Där föll antalet försäljningar i september 42 procent i årstakt.
– Efterfrågan på fritidshus har påverkats tydligt av den förändrade ekonomiska situationen. Ett fritidshusköp går i högre utsträckning än för ett permanentboende att avvakta med, vilket fler sannolikt gör i perioder när räntan och elkostnaderna stiger. Detta drar ner efterfrågan, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet.
Det råder också geografiska skillnader. Samtidigt som efterfrågan varierar beroende på objekt och bostadens storlek.
Minskningen störst i Stockholm
I Stockholm minskade antalet avslutade lägenhetsaffärer i september med 30 procent i årstakt. I Västra Götaland var siffran -24 procent och i Malmö -23 procent.
Minst efterfrågan är det på enrummare, där antalet affärer har minskat med 30 procent. När det gäller tvåor är tappet -26 procent, treor -24 procent. För fyror och större, som var de lägenheter som ökade mest i efterfrågan under pandemin, har avsluten minskat med 26 procent i årstakt.
– Samtidigt har vi fått en postpandemisk effekt med bättre möjligheter att resa igen och mindre distansjobb vilket också påverkat köpviljan på fritidshusmarknaden, säger Erik Holmberg, och betonar att den lägre aktiviteten är ett mönster som syns över hela riket.
