Detta kan bli de sociala mediernas stora genombrott i nobelprissammanhang. Bland kandidaterna finns också TV-sändaren Al-Jazeera (som flitigt utnyttjade sociala medier i sin rapportering).
Även om det inte går pris direkt till medierna kan det i alla fall bli ett ett prestigefyllt genombrott för dem.
Koppling ligger nära
En koppling mellan sociala medier och den arabiska våren ligger nära. Det menar till exempel den förre norske utrikesministern Jan Egeland.
Samma säger Kristian Berg Hartviken, ledare för PRIO, det norska fredsforskningsinstitutet. Han nämner även tv-sändaren Al-Jazeera som möjlig vinnare. Men liksom många andra har han tre namn i topp.
Tre namn
De är alla kopplade till den arabiska våren och samtidigt till sociala medier:
Israa Abdel Fattah, Egypten, ledare för den egyptiska ungdomsrörelsen, 6-april-rörelsen, som grundades på Facebook.
Lina Ben Mhenni, Tunisien, bloggare i den tunisiska upprorsrörelsen om kvinnors rätt och pressfrihet.
Wael Ghonim, Egypten, internetaktivist och google-chef, startade en avgörande Facebook-sajt.
Pristagare Assange?
Utrikespolitiskt sett finns det under året ingen större ny företeelse än den arabiska våren som åtminstone i början verkade gå i rätt riktning.
Till detta kommer alltså Julian Assange vars Wikileaks nominerats och som bidrog till att avslöja ekonomiskt fiffel som bedrivits på statens bekostnad av Tunisiens diktator Ben Ali.
Det anses ha varit en av de utlösande faktorerna för revolten i Tunisien som sedan startade hela den arabiska våren.
Under förre norske statsministern Thorbjörn Jagland, som leder femmannagruppen som utser vinnaren, har president Barack Obama och den kinesiske oppositionsledaren Liu Xiabao fått priset 2009 och 2010.
Obama fick det inte för vad gjort utan för vad man man HOPPADES att han skulle uträtta. Priset till Liu retar fortfarande gallfeber på den kinesiska ledningen.
Om årets pris säger Jagland i intervju med nyhetsbyrån Reuters att han tror att det kommer att mötas med minst samma intresse som de två tidigare. Det kan betyda överraskningar.
Priset ska bli mera centralt och mera pådrivande i en aktuell utrikespolitisk situation, är beskedet i intervjun. I klartext: Det ska skapa fler och större rubriker och ruska om mera.
Priset utdelas i Oslo på nobeldagen den 10 december, samma dag som de svenska nobelprisen utdelas.
Inga så heta
Det finns även andra namn eller organisationer som nämns som kandidater, men inga som betraktas som så heta.
Det är en kommitté inom norska parlamentet, Stortinget, som utser pristagare. I år har det kommit in 241 förslag – fyra fler än i fjol. Av dem är 53 organisationer.
Eftersom den arabiska våren startade på allvar först i slutet av januari är det inte många namn från revolterna med på kandidatlistorna, som ska vara definitivt spikade i slutet av februari.
Kubansk aktivist
Bland andra förslag finns den kubanska människorättsaktivisten Oswaldo Paya Sardinas och den afghanska människorättsaktivisten Sima Samar. Likaså nämns den jordanske professorn och prinsen Ghazi bin Mohammed som startat en dialog mellan religionerna.
Den ryska organisationen Memorial och dess grundare Svetlana Gannushkina nämns också. Memorial samlar in material om politiskt våld och förtryck, både under Stalin och i dagens samhälle.
Judisk-palestinsk orkester
Den argentinsk-israeliske musikern Daniel Barenboim är också med. Han har försökt verka för försoningen mellan palestinier och judar och bland annat startat en ”blandad” orkester i Israel.
Detta år har en mycket stor del av förslagen kommit från norska Stortingsledamöter och från USA:s kongress. Främst tidigare pristagare, parlaments- och regeringsledamöter och professorer i historie- och samhällsvetenskap världen över får lämna in förslag.
Ingen lista
Bland gamla trotjänare på den inofficiella listan över föreslagna pristagare finns bland annat EU och förre tyske förbundskanslern Helmut Kohl.
Det publiceras aldrig någon officiell lista på vilka som föreslagits. Det är de som föreslår som kan välja att själva gå ut med namnet på sin kandidat.
Varning för överraskning
Det finns alltid en varning när det gäller spekulationer om vem som får fredspriset: Stortingskommittén tycks älska att överraska. Varför skulle det inte kunna bli så i år också?
Bo Inge Andersson
bo_inge.andersson@svt.se