Natoförhandlingarna mellan Sverige, Turkiet och Finland återupptogs i slutet av februari efter en kortare paus, men än så länge har länderna inte nått en lösning. Turkiet har antytt att de endast kommer att godkänna Finlands ansökan.

Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) har sannolikheten för att det scenariot kan bli verklighet ökat och att Finland går med i Nato utan Sverige, meddelande han under en pressträff i dag.

– Det är inte positivt för någon, varken Sverige, Finland eller Nato, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.

Samarbete kopplas isär

Sverige och Finland har i dag en koordinerad försvarspolitik och går Finland vidare utan Sverige, måste samarbetet särkopplas.

– Vi har redan en paketlösning och går Finland på egen hand så kan det inte ske en koordinering, för den ska formellt göras under Nato. Nato tjänar dessutom på att visa enighet, nu visar Nato motsatsen, säger Engelbrekt.

Om Finland går fram på egen hand – hur påverkar det säkerhetsläget i Sverige?

– Om det drar ut på tiden innan Sverige kommer med och vi samtidigt deklarerat att vi ska gå med i Nato så omfattas vi inte av artikel fem (länderna är inte skyldiga att hjälpa varandra längre). Vi blir mer sårbara för påverkansoperationer och militära angrepp. Man får kallt räkna med högre försvarsutgifter om det drar ut på tiden.

Säkrare på kort sikt

Engelbrekt menar dock att Ulf Kristerssons påstående om att Sverige är säkrare nu än innan ansökan stämmer – på kort sikt.

– USA och Storbritannien har lovat stöd. Drar det ut på tiden så är det kanske nya regeringar vid makten och då vet man inte vad det har för innebörd. Men jag känner ingen politiker som anser att det finns några fördelar om Finland går fram på egen hand.