Vid tiotiden på söndagförmiddagen kunde mötets ordförande Carolina Schmidt slå klubban i bordet för flera av de omstridda frågorna, och ett par timmar senare avslutades toppmötet. Det krävdes flera utkast och arga utfall från miljöorganisationerna innan länderna kunde enas enas om att höja ambitionerna nästa år.
”Totalt oacceptabelt”
Dokumentet säger att det finns ”ett brådskande behov” att skärpa sina klimatåtaganden för att man ska kunna nå målet i Parisavtalet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Löftena ska vara i linje med vad vetenskapen och klimatdemonstranterna kräver. Redan det första kvartalet under nästa år måste länderna redovisa vad man vill göra.
Flera miljöorganisationer var dock mycket kritiska till det magra resultatet av toppmötet:
– Totalt oacceptabelt. Det har blottlagt hur kol-lobbyister och klimatblockerare som Brasilien och Saudiarabien fullkomligt kan köra över både vetenskapen och civilsamhället, säger Jennifer Morgan på Greenpeace international.
Madridmötet har även försökt göra klart regelboken för Parisavtalet men om den svåraste frågan, hur utsläppshandeln ska räknas och redovisas, kunde länderna inte enas. Den sköts fram till nästa års möte i Glasgow.
Största motståndarna har varit Australien och Brasilien. Australien vill använda gamla utsläppskrediter från Kyotoprotokollet för att räkna av mot framtida utsläpp. Brasilien vill dubbelräkna utsläppsminskningar gjorda i regnskogen, något som EU varit hårdnackade motståndare till. Alla länder verkar besvikna att Artikel sex flyttas fram.
– Vi är väldigt missnöjda med att vi inte kunde komma överens. Marknadsmekanismer är viktigt för att minska utsläppen. Vi tycker ändå att det var riktiga framsteg på mötet, glaset är halvfullt, säger Brasiliens förhandlare.
EU:s förhandlare var av motsatt uppfattning:
– Vi är en av de mest missnöjda parterna, säger EU:s delegation i plenum.
Ersättning för klimatskador stoppades
Frågan om hur fattiga länder ska ersättas för skador orsakade av klimatförändringar var en av mötet känsligaste. En kompromiss antogs, men med ett fortsatt motstånd från fattiga länder att det saknas tydliga regler för finansiering och de anklagade USA för att blockera frågan.
Sue Reid, vice vd för investeringsnätverket CERES var besviken:
– Historiens dom kommer att bli hård över regeringar och andra beslutsfattare som misslyckas med att vidta de åtgärder som krävs. Det gäller inte minst den federala regeringen i USA, landet som släpper ut mest växthusgaser av alla.