Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koiivisto/SVT

Risk att egyptiska krisen fördjupas

Uppdaterad
Publicerad

Det är uppenbarligen ett politiskt spel med höga insatser som nu äger rum i Egypten. Allt pekar på en djup konflikt mellan presidenten och det gamla systemets folk.

Egyptens högsta författningsdomstol har på måndagen sagt att den dom står fast, som innebär att det i vintras valda parlamentet ska upplösas.

Tänkt som slutpunkt

Och mot detta står den nyvalde presidentens beslut att parlamentets upplösning ska hävas och att parlamentet ska mötas klockan tolv på tisdagen.

Presidentvalet var ursprungligen tänkt som slutpunkten på en demokratisk utveckling i  landet. Nu der det ut som om den blir startpunkten för en lång maktkamp.

Vill vista styka

Det är fortfarande oklart varför den nyvalde islamistiske presidenten Muhammed Mursi har tagit upp striden med den styrande militären om att inkalla det upplösta parlamentet.

En bidragande orsak anses vara att Mursi vill visa styrka, han vill bevisa att han inte är en så svag president som många anser.

Beröva makten

Precis före valet berövades hans ämbete en rad befogenheter av den styrande militären, till exempel får han inte vara överbefälhavare för armén.

Alltsammans har kunnat ses som ett försök från militären att beröva islamisterna makten. Den tog över parlamentets befogenheter som att stifta lagar och bestämma budgeten.

70 procent islamister

Egyptens författningsdomstol hade alltså tidigare bestämt att parlamentet skulle upplösas därför att man under valet brutit mot vissa regler. Domstolen var tillsatt av Mubarak-regimen.

I parlamentet sitter 70 procent islamister. Domstolen kan misstänkas ha goda kontakter med militären. Militärerna är allesammans också tillsatta av Mubarak.

Splittrat samhälle

Så allt kan ses som ett försök från Mursi att bryta en inringning från militärens och de gamla Mubarak-anhängarnas sida och återställa en del av islamisternas makt i samhället.

Mursi vann presidentvalet knappt. Motståndaren Ahmed Shafiq är en Mubarak-anhängare som alltså fick nästan lika många röster som Mursi. Detta visar hur att det egyptiska samhället är splittrat.

Krismöte

En fråga är vilka krafter Mursi kan mobilisera i denna strid. Motviljan mot militären är stor – men för många ses den också som en garant mot det kaos som nu råder i samhället.

Den allra största frågan är hur militären ska reagera. Den kallades till krismöte på söndagen men hittills har inga besked hörts från den.

Vad händer?

Troligen har den till att börja med väntat på författningsdomstolens utslag. Men den måste agera senast i morgon klockan tolv på dagen. Då har det avsatta parlamentet kallats in.

Vad händer om parlamentsledamöter tar sig bakom polisens och militärens avspärrningar? Militären kan hävda att presidenten och talmannen, som inkallat mötet, bryter mot en hög domstols utlåtande och alltså begår brottsliga handlingar.

Nytt dramatiskt kapitel

Det finns rykten om att Mursi fullkomligt oväntade utspel var på förhand avtalat med militären, men det är svårt att inse detta nu när författningsdomstolen sagt sitt.

Det kan vara ett nytt dramatiskt kapitel i historien om Egypten efter revolutionen som öppnas på tisdagen.  

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.