SVT:s utrikesreporter Stina Blomgren

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s Stina Blomgren: Därför finns det en stor oro runt detta. Foto: SVT

Risk för storkrig eller inte?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Nattens amerikanska och brittiska attacker i Jemen har fått bedömare att varna för ett storkrig i Mellanöstern. Men hur stor är sannolikheten att det sker egentligen? SVT:s utrikesreporter Stina Blomgren reder ut.

Stina Blomgren

Utrikesreporter

Vissa har mer panik i blicken än andra. Men som nästan alltid är faran för lokal eskalering – mellan exempelvis Israel och Hizbollah i Libanon – betydligt större än risken för storkrig. Det är allvarligt i sig, och till en del handlar retoriken om ett storkrig i Mellanöstern också om mediernas logik.

På frågan ”Finns det risk för att kriget i Gaza sprider sig” blir svaret att upptrappningen är verklig, och att det därför finns en risk att kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas i Gaza sprids till andra länder.

Krig mellan Israel och Hamas

Samtidigt är drivkrafterna att hålla tillbaka en bredare eskalering större än drivkrafterna för ett regionalt krig. USA:s och Storbritanniens attacker under natten riktades av allt att döma mot militära mål bland annat Jemens huvudstad Sanaa och i hamnstaden Hodeidah – men inte mot mer eldfängda mål som tillexempel iranska militära experter på plats i Jemen för att stötta huthierna.

Militär kapacitet har finslipats

Precis som terrorgruppen Hamas i Gaza och Hizbollahmilisen i Libanon stöds Huthierna av Iran, och deras militära kapacitet har finslipats under åtta års krig mot den Saudi-ledda koalitionen.

Gazakriget har också redan spillt över gränser. Varningarna för en större konflikt har funnits sedan 7 oktober då terrorgruppen Hamas gick till attack mot Israel. Attackerna i Röda havet, dödandet av en Hamasledare i Beirut och upptrappade attacker av Iranstödda miliser mot amerikanska baser i Irak och Syrien visar hur spänningarna växer.

Utanför Jemens kust ligger det så kallade Bab al Mandab – tårarnas sund – som är en av världshandelns mest sårbara punkter. Här passerar en stor del av världens olja och en tredjedel av den globala containerfrakten. Attackerna mot fartygen har redan fått stora konsekvenser med förseningar i världshandeln.

Växande motstånd

Före den 7 oktober mötte Huthierna ett växande inhemskt motstånd bland människor som tröttnat på det hårda styret och att löftena om ett stopp för korruptionen inte hållits.

För Huthierna är ropen om ” Död åt USA” ”Död åt Israel” lika gamla som rörelsen självt. Slagorden är tryckta på de pengar som framställs i huvudstaden Sanaa. Attackerna mot fartyg i Röda havet med krav på ett stopp för kriget i Gaza är också ett sätt att söka legitimitet inte bara på hemmaplan utan i hela regionen där bilderna från kriget i Gaza väcker utbredda protester.

Alla ingredienserna för ett storkrig är på plats. Men just nu står det inte för dörren.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Krig mellan Israel och Hamas

Mer i ämnet