Rysslands federationsråd har kallat till ett oplanerat möte under fredagen. Senaste gången det gjordes var den 22 februari då organet godkände president Vladimir Putins begäran om att använda militärt våld utanför landet, två dagar innan invasionen. Men en talesman i Kreml ska enligt uppgifter från The Guardian ha avfärdat spekulationer om införandet av krigslagar.

Åtgärden skulle resultera i en mängd begränsningar av allt från demonstrationsfrihet till möjligheten att ta sig in och ut ur landet. Tillståndet innebär att civilt styre tillfälligt ersätts med militär myndighet, med anledning av att krigsfara råder.

Nödvändighet eller skrämseltaktik

– Jag tror att det skulle få enorma konsekvenser för den populära bilden av kriget. Ungefär 60 procent stöttar Putin, vilket med ryskt mått mätt är väldigt lågt. Införande av krigslagar kan slå tillbaka negativt, och nå djupare in i folklagren, menar Oscar Jonsson.

Jonsson förtydligar att han har svårt att se någon konkret vinst av införandet, och tror snarare att den möjliga handlingen rör sig om symbolpolitik.

”Samhället sätts på krigsfot”

– Inför man det på bred front skulle det nog vara väldigt impopulärt. Men det kan bli så att Ryssland antar krigslagar, men inte använder dem. En lag kan till exempel ge rätt att kalla in alla i en viss ålder till tjänstgöring, men det betyder inte att man gör det, tillägger Oscar Jonsson.

Vad kan Putin i sådana fall vinna på att införa krigslagar?

– Samhället sätts på krigsfot. Bland annat sätts mer skärpta disciplinära regelverk in, samt en förhöjd nivå av censur, säger Martin Kragh, chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.