I fredags meddelade USA att de drar sig ur avtalet som reglerar markbaserade medeldistansrobotar – det så kallade INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces).
Det meddelade USA:s president Donald Trump i ett skriftligt uttalande.
”Alltför länge har Ryssland ostraffat kränkt INF-avtalet, genom att i hemlighet utveckla och sätta in ett förbjudet robotsystem som utgör ett direkt hot mot våra allierade och våra styrkor utomlands”.
Dagen därpå gav Rysslands president Vladimir Putin samma besked.
– Vi väntar tills våra partner har mognat och kan genomföra jämlika och meningsfulla samtal med oss om detta viktiga ämne, sa Vladimir Putin i ett tv-sänt tal.
”Ogliltigt om sex månader”
På onsdagen sa Rysslands utrikesminister att det inte finns något mer att säga.
– När det gäller INF-avtalet har vi sagt allt som svar på USA:s ogrundade anklagelser, sa Rysslands försvarsminister Sergej Lavrov, enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.
Han fortsatte:
– Amerikanerna drog tillbaka sitt deltagande i avtalet och vi gjorde samma sak, vilket innebär att avtalet kommer att vara ogiltigt inom sex månader.
Hörnsten
Avtalet har varit en av hörnstenarna för europeisk säkerhet sedan kalla kriget.
Det ingicks mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987, och innebär att alla markbaserade ballistiska och kryssningsrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer ska avskaffas.
Efter USA:s besked varnade säkerhetspolitiska experter för upprustning.
– Det är ett direkt hot mot Europa. Det var det hotet som låg bakom att man förhandlade fram det avtalet 1987, sa Utrikespolitiska institutets direktör Christer Ahlström i SVT:s Aktuellt på fredagen.
Nio kärnvapenstater
De övriga kärnvapenstaterna Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Israel, Storbritannien och Frankrike omfattas inte av INF-avtalet.
Inte heller sjöbaserade medeldistansrobotar omfattas av avtalet.