På lördag kommer USA att dra sig ur det så kallade INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces). 

Avtalet har varit en av hörnstenarna för Europeisk säkerhet sedan Kalla kriget.  På fredagen meddelade USA:s president Donald Trump att USA drar sig ur.

– Det är ett direkt hot mot Europa. Det var det hotet som låg bakom att man förhandlade fram det avtalet 1987, säger Utrikespolitiska institutets direktör Christer Ahlström i SVT:s Aktuellt.

”Betydelsen av kärnvapen har ökat”

Avtalet, som ingicks mellan USA och dåvarande Sovjetunionen, innebär att markbaserade ballistiska och kryssningsrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer ska avskaffas.

– Vi är i en helt ny situation när vi ser att både Ryssland och USA lägger ett mycket större fokus på kärnvapen. Så betydelsen av kärnvapen har ökat i världen i dag, säger Christer Ahlström i Aktuellt.

Så det här beslutet i dag kan ta oss lite närmare ett kärnvapenkrig?

– Man kan väl säga att det är ett steg i en process där det finns många andra processer som också leder mot en ökad roll för kärnvapen.

– Det kan innebära en utstationering av kort- och medeldistansmissiler som kan, eller inte kan ha kärnvapenstridsspetsar.

”Förbjudet robotsystem”

USA anser att Ryssland har brutit mot avtalet i flera år.

”Alltför länge har Ryssland ostraffat kränkt INF-avtalet, genom att i hemlighet utveckla och sätta in ett förbjudet robotsystem som utgör ett direkt hot mot våra allierade och våra styrkor utomlands”, meddelade USA:s president.

Nio kärnvapenstater

Avtalet gäller endast Ryssland och USA, medan de övriga kärnvapenstaterna Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Israel, Storbritannien och Frankrike inte omfattas av INF-avtalet.

Sjöbaserade medeldistansrobotar omfattas inte heller av avtalet.