Enligt Martin Kragh är Rysslands drag inte något nytt, utan snarare bara ytterligare en åtgärd som bekräftar de spända relationerna mellan USA, Tjeckien och Ryssland. Spänningarna har växt inte minst sedan 2014, i och med Rysslands agerande mot Ukraina.
– Vi har också andra frågor om misstänkta och bekräftade försök till valpåverkan, cyberattacker, med mera. Det här är enbart den sista anhalten i den här konflikten som vi sett pågå i flera år, säger han.
Enligt den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov är endast två länder uppsatta på listan. Rent konkret innebär det begränsningar för hur många ryska medborgare USA och Tjeckien får anställa vid sina ambassader och konsulat, något som enligt Martin Kragh försvårar utbytet mellan länderna.
På 80-talet, under Kalla kriget, vidtog Ryssland liknande åtgärder mot USA. Det ledde då till att stormakten fick ta till nya lösningar för att underlätta det diplomatiska arbetet, till exempel genom samarbete med andra ambassader. Dagens beslut kan leda till liknande initiativ, enligt Kragh.
Men samtidigt är det osannolikt att USA kommer låta Rysslands beslut stå okommenterat, säger han.
– Vi kan säkert vänta oss någon typ av svar. Det kan vara ett politiskt svar, ett fördömande, eller att man kallar upp ambassadören till amerikanska utrikesdepartementet. Men USA kan i sin tur också mycket väl komma att utöka sanktionerna mot Ryssland. Det har man gjort relativt nyligen. I kongressen och Vita huset finns en konsensus om sanktionsvapnet, säger Martin Kragh.
Martin Kragh tror att fler länder kan komma att läggas till på listan. Det går heller inte att utesluta att Sverige får samma status, säger han. Hör mer i videospelaren ovan.
