En av de viktigaste punkterna under COP28, FN:s klimattoppmöte, är att inventera hur det egentligen har gått med Parisavtalet, som slöts under COP21. 

Climate Change Performance Index, CCPI,  rankar varje år olika länder efter hur väl de bedöms möta avtalets mål. Sverige hamnar enligt det nya indexet för 2024 på plats nummer tio – och har fallit fem placeringar sedan förra året. De tre första platserna är tomma. Inget land bedöms klara målen tillräckligt väl. 

CCIP utgår från fyra kategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning, och annan klimatpolitik.

– Det som spelar roll i slutänden är ju utsläppen, men de andra indikatorerna är viktiga eftersom de visar i vilken riktning utsläppen kan utveckla sig, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet.

”Inte seriöst”

John Hassler, regeringens utredare för hur Sverige ska anpassa klimatpolitiken till EU:s klimatlagstiftning, menar däremot att det finns stora brister i indexets utformning.

– Energianvändning, energieffektivitet och annan klimatpolitik kan vara viktiga för ekonomisk konkurrenskraft och social acceptans, men har inget med Parisavtalet att göra. 

Hassler kritiserar också att många av de hundratals experter som har bidragit till indexet är anonyma. 

– Det är helt enkelt inte ett seriöst tillvägagångssätt.

Jan Burck, som varit med och tagit fram CCPI, svarar på kritiken via mail till SVT:

”I en perfekt värld skulle ingen av våra experter tveka inför att namnges. Men utrymmet för civilsamhället krymper i många länder. Representanter kan till och med arresteras ibland. Och hittills har vi inte märkt att uppfattningen om CCPI:s tillförlitlighet har påverkats. De flesta inom pressen och vetenskapssamhället accepterar att vissa experter inte vill namnges.”

Vilka länder bedöms klara sig bäst och sämst? Se genomgången i klippet.