Det har publicerats mycket forskning sedan 1,5- och 2-gradersmålen sattes. Effekterna av tinande permafrost fanns till exempel inte med vid förhandlingarna av Parisavtalet. 

Dessa faktorer behöver inkluderas och det behövs göras mer för att minska utsläppen skriver forskarna. 

Mer skred och översvämningar 

Sverige påverkas på många sätt, snömängden minskar överlag men blir ovanligt stor i perioder. Smältande isar kommer också att höja havsnivån – med tio meter till år 2300 med nuvarande utsläppsnivåer.

Men redan en höjning med en meter i närtid kan få stora konsekvenser.

– Stora delar av Skåne, Blekinge, Halland kommer att få stora problem med kusterosion. Översvämningar kommer att drabba stora delar av Sveriges kustområden och skärgårdar årligen, säger Gustaf Hugelius, klimatforskare vid Stockholms universitet och en av rapportens författare. 

Kvicksilver kan förgifta fisken 

I Sverige finns permafrost som kallas palsar i torvmyrar. Ett problem är att de smältande palsarna läcker kvicksilver som varit fruset i dem. Kvicksilvret kan tas upp av djur och människor, vilket kan leda till bland annat nervskador. Några djur som kan ta upp mycket kvicksilver är laxfiskar. 

– Än så länge så finns det inga tecken på ökande halter av kvicksilver i svensk fisk, men i Alaska och Kanada finns det exempel på där permafrosten släppt ifrån sig stora mängder kvicksilver som har lett till att fisk blivit lokalt oätlig i sjöar och bäckar, säger Gustaf Hugelius. 

Än är det inte kört 

För att lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grad behöver växthusgasutsläppen minska kraftigt, skriver forskarna. Just nu är jorden däremot på väg mot högre temperaturer. 

– Det är än så länge inte kört, men om vi tittar på vad som faktiskt genomförs, då är vi på väg mot nästan tre graders uppvärmning vid år 2100, säger Gustaf Hugelius. 

Framtida generationer behöver kompensera för permafrostens utsläpp, hör Gustaf Hugelius berätta mer i videon ovan.