Över 15 000 forskare från 163 länder har skrivit under en rapport som menar att vi nu befinner oss på outforskad mark när det kommer till klimatförändringarna, att de är chockade över de extrema väderhändelserna under år 2023.
Forskarna pekar bland annat på att medeltemperaturen på jorden överstigit 1,5 grader åtminstone 38 gånger under år 2023. Det har aldrig hänt före år 2000 och bara sporadiskt sedan dess.
Nu efterlyser de kraftfulla politiska beslut för att minska utsläppen av växthusgaser.
– För att ta ett specifikt exempel, en global koldioxidskatt kan användas för att effektivt begränsa konsumtion och utsläpp, och samtidigt finansiera åtgärder som minskar effekterna på klimatet och anpassningsåtgärder, säger Christopher Wolf, en av huvudförfattarna.
Oåterkalleliga effekter
En plats där sådana åtgärder inte kommer att stoppa isarnas avsmältning är Västantarktis. Isen smälter oavsett vad vi gör, enligt en studie i tidskriften Nature – men artikelförfattarna framhäver att utsläppsnivån fortfarande kan påverka hur snabbt det kommer att gå.
I en ny rapport från UN University identifieras sex områden där vi också är på väg att förlora kontrollen när en viss tröskel passerats, så kallade tipping points.
Det handlar om smältande glaciärer på grund av klimatförändringar och grundvatten som försvinner på grund av överanvändning vid till exempel jordbruk, men till och med rymdskrot tas upp som ett riskområde.
Trösklar som inte tas upp i rapporten är smältande isar på exempelvis Grönland, likt isarna som smälter på Västantarktis.
– Nu har vi ingen studie som har tittat på samma sak på norra Grönlandskusten, men det är samma processer och vi värmer upp haven globalt. Så det sker ju samtidigt också på andra ställen, säger glaciolog Nina Kirchner.
Nina Kirchner berättar mer om de smältande isarna på Västantarktis i videon ovan.
Sex tipping points
De sex områden med kritiska trösklar som UN University lyfter fram är accelererande utrotning av arter, förbrukat grundvatten på grund av överanvändning, smältande glaciärer, rymdskrot, outhärdlig hetta och en oförsäkringsbar framtid som de kallar det.
Med en oförsäkringsbar framtid menar UN University att en ökad mängd extrema väderhändelser på grund av klimatförändringar gör att försäkringar kan bli väldigt dyra, och att försäkringsbolag till och med kan välja att inte försäkra exempelvis hus i vissa områden på grund av att kostnaderna blir för stora.
När det är många satelliter och annat som cirkulerar runt jorden riskerar dessa att krocka – om ett par satelliter krockar riskerar det att rymdskrotet åker runt och skapar en kedjereaktion där väldigt många satelliter förstörs. Det i sin tur kan begränsa våra möjligheter att exempelvis övervaka naturkatastrofer via dessa satelliter.
Mer information om resterande effekter finns på länken nedan.
Källa: interconnectedrisks.org/
