Långdistansrobotarna som redan skickats till Ukraina har en räckvidd på 300 kilometer.

Om Ukraina får börja använda vapnen mot ryskt territorium kan de alltså skjuta långt bakom frontlinjen.

Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, tror att det framförallt skulle hindra Ryssland från att få fram mer resurser till fronten.

Tänkbara mål skulle kunna vara olika typer av transportinfrastruktur, vapenförråd och eventuellt truppansamlingar, säger han.

– Det förutsätter två saker. Dels att Ukraina har fått tillräckligt många robotar, och att man har bra underrättelser. Det vill säga att man har information så att man träffar rätt mål i rätt tid och på rätt plats.

Kan användas med drönare

Drönare kan användas i kombination med robotar som ett sätt att ”mätta” motståndarens luftvärn, vilket Ukraina i så fall skulle kunna göra med långdistansvapen mot Ryssland, säger Johan Norberg.

– Ukraina har ju kunnat skicka drönare ganska djupt in i Ryssland, men då kan man även kombinera det med robotar och kanske få en ganska stor kombinationsverkan.

Den militära effekten återstår att se. Det hänger också ihop med vilka villkor som USA sätter upp för användning av långdistansvapnen.

Så kan Ryssland reagera

Om USA godkänner att vapnen används mot ryska mål, så kommer Ryssland sannolikt hota om att fler länder kan dras in i kriget, säger Johan Norberg.

Han tror att Kreml också vill visa sig starka just nu, med tanke på eventuella fredsförhandlingar med Trump-administrationen.

Men det är inte särskilt troligt med militära insatser utanför Ukraina, menar militäranalytikern. Det eftersom Ryssland redan är uttröttat av kriget.

– Ryssland vill gärna ge en bild av att kriget går utan större problem för dem. Så är det inte och jag tror näppeligen att man vill ha större operationer i andra riktningar än Ukraina just nu, framför allt vad gäller markstridskrafter.