Det viktigaste från sanktionspaketen från USA, EU, Storbritannien och Japan är inte sanktionerna mot banker, utan exportförbudet av högteknologi som kan vara viktig för både energisektorn och försvarssektorn i Ryssland, enligt Engberg.

– Det innebär på sikt att landet inte får tillgång till högteknologi som de har använt sig av för att komma till sin nuvarande nivå och då börjar det successivt undergräva produktivitet, tillväxt och slutligen också levnadsstandard, säger hon.

Annan expert håller inte med

Susanne Oxenstierna, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, gör en annan bedömning. Enligt henne lär de finansiella sanktionerna som riktas mot banker få störst effekt.

– Man sanktionerar banker, fryser deras tillgångar och begränsar tillgången till utländska kapitalmarknader. Det kommer säkert få effekt på BNP så småningom, säger hon i Morgonstudion.

Syftet är i grund och botten att sända en signal om att Ryssland behöver ändra sitt beteende, men Oxenstierna är osäker på om de åtgärder som presenterats hittills räcker till.

– Det räcker inte med ekonomiska sanktioner för att nå den politiska nivån, utan då måste andra faktorer komma till. Ryssland är bättre rustat för sanktioner idag än de var 2014.

Samtidigt kan vidare sanktioner vara riskfyllt. Det har tidigare visat sig att de kan slå tillbaka mot avsändaren om de inte utformas på rätt sätt, enligt Oxenstierna.

– Förra omgången sanktionerades EU oljeföretag, och det slog mot de länder som har olja via rörledningar från Ryssland. Länder med havskust har lättare att köpa olja någon annanstans, så det är hela tiden en avvägning.

På kort sikt lär inte sanktionerna få särskilt stor betydelse, bedömer Engberg.

– Inte mer än att Ryssland blir utpekad som en pariastat.

Enligt henne har Rysslands president Vladimir Putin missbedömt situationen, vilket du kan höra mer som i klippet här ovan.