Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 svarade Israel med att invadera Gaza. Det har lett till svåra humanitära förhållanden och många civila dödsoffer. Kriget har vidgats till Libanon – med flyg- och markanfall som enligt IDF ska vara riktade mot Hizbollah. SVT rapporterar live om säkerhetsläget.
Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 svarade Israel med att invadera Gaza. Det har lett till svåra humanitära förhållanden och många civila dödsoffer. Kriget har vidgats till Libanon – med flyg- och markanfall som enligt IDF ska vara riktade mot Hizbollah. SVT rapporterar live om säkerhetsläget.
Ingen i toppskiktet av Hizbollah har använt den typ av personsökare som exploderade i tisdags, säger shiamilisen Hizbollahs högste ledare Hassan Nasrallah i sitt tal på torsdage – hans första ord efter attackerna.
Han medger att explosionerna inneburit ett hårt slag mot Hizbollah men att styret och kontrollen av gruppen inte påverkats.
Palestinska myndigheten bör styra Gazaremsan i framtiden på Västbanken. Det anser Palestiniernas premiärminister Mohammad Mustafa, skriver nyhetsbyrån Reuters.
- Medan vi väntar in vapenvilan är det viktigt att understryka att det inte kommer att vara acceptabelt att någon annan entitet styr Gazaremsan än det legitima palestinska ledarskapet och staten Palestinas regering, säger premiärminister Mustafa.
Palestinska myndigheten står för ett begränsat palestinskt självstyre på Västbanken, som står under israelisk ockupation sedan 1967.
(TT)
Förhandlingarna om en vapenvila mellan Israel och Hamas uppges vara inne i ett avgörande skede.
– Det verkar som parterna aldrig har varit så nära ett avtal, en vapenvila som de är just nu. Båda ska ha godkänt ett utkast, ett förslag på vapenvila, men det återstår fortfarande detaljer, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Samir Abu Eid.
Ett avtal kan eventuellt bli klart redan under veckan – om detaljerna löses – och de första israeliska gisslan kan släppas redan i helgen, enligt Samir Abu Eid. Han betonar dock att parterna har varit nära ett avtal flera gånger, utan att nå fram.
Hör SVT:s Mellanösternkorrespondent Samir Abu Eid i videon.
De områden i Gaza som av Israel utsetts till så kallade "säkra zoner" under kriget har sedan i maj träffats av 97 attacker, enligt en analys från BBC Verify.
En första humanitär zon, där palestinier uppmanades söka skydd, etablerades av den israeliska militären i oktober 2023. I maj 2024 utökades zonen till att även innefatta städerna Khan Younis och Deir al-Balah.
I ett uttalande till BBC uppger Israels militär (IDF) att man riktar in sig på stridande för Hamas som opererar i området. IDF anklagar också den terrorklassade gruppen för att bryta mot internationell lag genom att utnyttja civila som mänskliga sköldar.
Samtidigt som förhandlingarna om en vapenvila uppges vara inne i ett avgörande skede har israeliska flygattacker fortsatt mot Gaza och Västbanken på tisdagen.
Minst 17 palestinier har dödats i luftangrepp mot Gazaremsan, uppger vårdanställda i området för AP sent på tisdagen. Ytterligare sex människor konstaterades ha dödats och sju skadats i räder mot flyktinglägret Nuseirat.
Israels militär har inte kommenterat angreppen.
Tidigare under dagen ska 18 personer ska ha dödats i en attack mot ett flyktingläger i Jenin på den ockuperade Västbanken, rapporterar AP med hänvisning till det Hamaskontrollerade hälsoministeriet.
(SVT/TT)
På tisdagen har USA:s avgående president Joe Biden och Egyptens president Abdel Fattah al Sisi diskuterat förhandlingarna om vapenvila i Gaza och frisläppande av israelisk gisslan, rapporterar Reuters.
Företrädarna för de båda länderna som spelat nyckelroller som medlare mellan Hamas och Israel ska ha bestämt att koordinera genom tät kontakt de närmaste timmarna, uppger Vita huset enligt Reuters.
Enligt uppgifterna ska Biden och Sisi även ha diskuterat hur kommande humanitär hjälp ska slussas in i Gaza efter att en eventuell överenskommelse om vapenvila träder i kraft
Samtidigt som Hamas och Israel uppges vara nära en uppgörelse om vapenvila kommer uppgifter om hur den ska byggas i tre steg.
Först ska 33 israeliska gisslan frisläppas mot 100-tals palestinska fångar. I det andra ska parterna släppa fler och Israel helt lämna Gaza. Sist ska Hamas återlämna döda och Gaza återuppbyggas.
- Steg ett är den lättaste även om det finns komplexitet kring frågor, säger Mellanösternexperten Alexander Atarodi i Aktuellt.
Han pekar på att det kommer krävas kärva samtal mellan parterna för att lyckas hålla en varaktig vapenvila när Israel står inför att lämna viktiga delar av Gaza.
Hör Alexander Atarodi i klippet ovan.
Efter att olika besked kommit under tisdagen huruvida Hamas accepterat det fredsavtal som både de och Israel fått till sig svarar nu Hamas, rapporterar Reuters.
Enligt källuppgifter från den palestinska sidan till nyhetsbyrån Reuters har Hamas ännu inte givit något slutgiltigt besked om de godtar avtalet. Det ska enligt uppgifterna bero på att Hamas vill se kartor över hur de israeliska styrkorna ska dra sig tillbaka från Gaza, och till vilka områden tillbakadragandet kommer ske till.
Tidigare under tisdagen uttalade sig USA:s utrikesminister Antony Blinken om utvecklingen där han uppgav att fred är nära, men att bollen ligger hos Hamas att acceptera avtalet.
På måndagen gav USA:s utrikesminister Antony Blinken sin bild av läget i fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas, rapporterar Reuters.
Enligt Blinken är förhandlingarna nu väldigt nära att gå i mål men att bollen nu ligger hos Hamas.
– Det är närmare än det någonsin varit tidigare. Men just nu när vi sitter här så inväntar vi slutgiltigt svar från Hamas om de accepterar villkoren. Fram tills dess är det bara nära, säger han.
Tidigare på tisdagen kom uppgifter från AP om att Hamas ska ha accepterat ett utkast till ett fredsavtal, samtidigt som det uppgavs att den israeliska sidan fortsatt debatterar utkastet.
I ett tal på tisdagen uppgav USA:s utrikesminister Antony Blinken att det finns en färdig plan för Gaza efter att ett fredsavtal är på plats, en plan som kommer lämnas över till Donald Trumps nya administration, rapporterar BBC
Enligt Blinken vill USA att en reformerad palestinsk myndighet tillsammans med internationella partners som bistår med insatser ska styra Gaza. Det ska ske med överseende från FN för att slå vakt om "internationell säkerhet".
Enligt Antony Blinken har flera parter sagt ja till att bistå i planen, men med krav.
– Bara och endast om Gaza och Västbanken återförenas som en del i steget mot en palestinsk stat, säger Blinken.
När det finns ett färdigförhandlat avtal om vapenvila som läggs fram från medlarna så kommer Israels regering rösta om det ska godkännas. Det uppger den israeliska regeringens talesperson David Mencer, rapporterar BBC.
– Det är inget som är avslutat än och det är viktigt att komma ihåg det. Vi närmar oss men inget är avslutat ännu, säger David Mencer till BBC.
På måndagen uppgav två av Netanyahus regeringskollegor att de inte ställer sig bakom ett fredsavtal med Hamas.