När USA nu drar sig ur avtalet kommer Iran sannolikt att fortsätta med sin tidigare oreglerade anrikning av uran.

Enligt nuvarande avtal kan Iran anrika uran under begränsade former. Nu finns det farhågor att landet ökar volymen.

Anrikat uran kan användas både som bränsle till civila kärnkraftsverk och att framställa vapenplutonium som kan användas i stridsspetsar till kärnvapen.

Här är några möjliga följder enligt experter som SVT Nyheter har talat med:

Ökad krigsrisk

Sammantaget innebär ett havererat avtal en ökad risk för krig mot Iran, anser kärnvapenexperten Tytti Erästö vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

– Ett krig mot Iran skulle bli mer sannolikt, säger hon. Före Iranavtalet 2015 hotade Israel med militära angrepp mot Irans kärnenergianläggningar som svar på landets kärnenergiprogram, säger hon.

Iran hävdar att landet varken har eller vill ha ett kärnvapenprogram, och de har hotat med att de är beredda att återuppta de nukleära aktiviteter de ägnade sig åt innan avtalet ingicks 2015.

Avtalet innebar att handelshindren mot Iran hävdes i utbyte mot att Iran begränsade de nukleära aktiviteterna.

En konsekvens kan bli att Iran förkortar den tid det skulle ta att gå från fattat beslut till att skapa ett kärnvapen, den så kallade ”break out time”, säger Mellanösternexperten Erika Holmquist vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Före avtalet var denna tid ungefär sex månader. Med avtalet på plats är tidsspannet ett år, säger hon.

Handelskrig mellan Europa och USA

Europa kan stoppa Iran från att lämna Iranavtalet genom att sätta sig emot USA:s handelssanktioner, som i huvudsak skulle rikta sig mot europeiska företag som gör affärer med Iran. Det skulle öka spänningarna mellan Europa och USA, anser Tytti Erästö.

– Relationen mellan USA och Europa är redan dålig. Men om Europa beslutar sig för att motsätta sig sanktionerna kan det leda till ett handelskrig mellan Europa och USA.

FOI instämmer i att det kan påverka relationen mellan USA och dess allierade och partners i Europa negativt.

– De europeiska parterna vill bevara avtalet. Frågan är hur de väljer att agera om USA lämnar. Kommer de att fortsätta handla med Iran? Det skulle potentiellt kunna bli en källa till osämja i relationerna, men i vilken grad vet vi inte ännu, säger Erika Holmquist.

Påverkar fredsprocess på Koreahalvön

Både Sipri och FOI är överens om att Nordkorea kan reagera negativt på Trumps besked. Det kan påverka den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syn på den amerikanska presidenten.

– Det skulle få negativa följder. Nordkoreas ledare skulle betrakta honom, Trump, som otillförlitlig och han skulle tvivla på trovärdigheten i alla möjliga avtal med USA, säger Tytti Erästö.

FOI:s Asienexpert Jerker Hellström är tveksam till om Nordkorea överhuvudtaget är berett att skrota sina kärnvapen. Men det kan bli ännu svårare nu, menar Hellström.

– Det är redan högst osannolikt att Nordkorea skulle gå med på att förhandla bort sitt kärnvapenprogram. Om USA bryter avtalet med Iran skulle det ytterligare minska möjligheterna till nordkoreanska eftergifter på kärnvapenområdet, säger han.