Under måndagen blockerade franska bönder infartslederna till Paris med sina traktorer. Även i Polen, Rumänien, Nederländerna, Tyskland och Belgien har omfattande protester brutit ut. De berör krympande ekonomiska marginaler och långtgående klimatlagstiftning, menar Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– I alla de länder där vi ser protester så finns det en gemensam faktor i att det är en ganska spänd och ansträngd relation mellan regering och bönder, säger han.

Franska bönder kritiserar även att EU öppnar upp för importer från Sydamerika, vilket de menar leder till att europiska bönder utkonkurreras. Även nationell politik upprör, exempelvis beslutades det i Tyskland att slopa subventioner för arbetsfordon.

Inga protester i Sverige

I Sverige delar bönderna det pressade läget med lönsamheten och regelverken, menar Palle Borgström. Men här finns ett annat utgångsläge.

– Vi har en mycket mer konstruktiv diskussion och relation med regeringen.

Andra skillnader han ser är att konsumenter i större utsträckning väljer svenska varor trots det ökade priset. Det finns även en bred politiskt uppbackning för livsmedelssäkerhet – där produktionen anses bör öka.

Dock går det inte att utesluta protester från enskilda grupper – trots att LRF generellt inte anser att det leder till politiska beslut.

– Vi har valt en väg i Sverige där vi byggt förtroende mellan bönder och resten av samhället. Protester skulle vara förödande och erodera det förtroendet som vi byggt upp.

”Inte sett slutet”

Sedan protesterna drog igång har flera politiska förslag dragits tillbaka. De tyska subventionerna kvar och i Frankrike har höjd dieselskatt stoppats. Palle Borgström menar att protesterna fortsätter tills kraven tillmötesgås.

– Sen slutar den här typen av situationer nästan alltid med någon form av kompromiss, men den måste vara rimlig för lantbrukarna.

Han tror också att protesterna kan spridas till fler länder.

– Vi har inte sett slutet på detta.