På senare år har vetorätten blivit alltmer kritiserad, inte minst av Sverige, Frankrike och Tyskland.
– USA och Ryssland leder ligan med att använda sitt veto. Det är för att de har intressesfärer, så de stödjer olika parter i olika konflikter, säger Katinka Svanberg, universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms Universitet.
Rysslands veto lamslår fredsförsök
FN:s säkerhetsråd har sedan början av kriget i Ukraina möts fyra gånger – dock utan resultat. Ett utkast på en resolution togs fram som fördömde Rysslands agerande i Ukraina och uppmanade landet att dra tillbaka sina trupper.
Ryssland använde dock sitt veto. Därmed har alla möjliga resolutioner lamslagits som skulle göra ett avvecklande av konflikten bindande för alla parter.
Återkommande kritik
Stormakternas vetorätt i säkerhetsrådet, FN:s huvudorgan, har ofta använts i krislägen och förlamat säkerhetsrådets huvuduppgift: fredsbevarandet. Detta menar även Pål Wrange, professor i folkrätt och föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice.
– Vetorätten ger stormakterna incitament att vara kvar i FN och håller en balans mellan framför allt USA och Ryssland. Å andra sidan, i situationer som denna, framstår FN som handlingsförlamat, vilket minskar dess trovärdighet och legitimitet.
VIDEO: Hör Katinka Svanberg, universitetslektor i internationell rätt förklara varför FN har svårt att agera i Ukrainakrisen.
FN:s säkerhetsråd – och hur vetorätten har använts
- Säkerhetsrådet är FN:s huvudorgan. Den består av 15 medlemmar varav fem är permanenta medlemmar med veto-rätt. Dessa är: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland samt Kina. De fem permanenta medlemsländerna har vetorätt.
- Säkerhetsrådet ansvarar för att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten. Medan generalförsamlingen kan diskutera vilket globalt problem som helst, ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt frågor som rör fred och säkerhet.
- Vetorätten har sedan 1946 använt 288 gånger. Ryssland och USA har använt flest veton.
- Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas – oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget.
- På senare år har vetorätten blivit alltmer kritiserad, inte minst med anledning av de veton som Ryssland och Kina lagt in i Syrienkonflikten, och USA:s veto i frågor kring Israel/Palestina konflikten. Detta har lett till olika initiativ för att begränsa vetoanvändningen i säkerhetsrådet.
- I Mellanöstern har dock USA använt sig av flest veton. 46 av USA:s 84 veton har använts för att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel.
Källa: Svenska FN-Förbundet