• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

London Foto: TT

Syraattacker växande problem i London

Uppdaterad
Publicerad

I London har syraattacker förvandlats till vardagsbrott. 1 800 rapporter om överfall med syra har rapporterats i huvudstaden sedan 2010. Polisen ser en klar koppling till rån och gängbrottslighet.

För ett decennium sedan var det mycket ovanligt att höra om syraattacker i Storbritannien. I dag har landet ett växande problem med brottslighet orsakad av skadliga substanser, skriver tidningen The Guardian.

Enligt polisen har antalet attacker mer än fördubblats sedan 2012. En övervägande majoritet har skett i London.

LÄS MER: Storbritannien ser över straffen

Fem attacker

Polisens krafttag mot vapen som pistoler och knivar tros ha fått många yrkeskriminella att använda syra för att förstöra bevis och den stora skadan mot offren verkar nästan oavsiktlig. I andra fall är poängen med att bränna någons ansikte med syra en hämnd, och syftet är i många fall är att skada och traumatisera ”måltavlan” för livet.

Efter att fem syraattacker inträffade i torsdags växer kraven på regelskärpningar som ska göra det svårare att skaffa sig frätande ämnen.

Attackerna, i stadsdelarna Islington, Stoke Newington och Hackney i nordöstra London, inträffade inom en och en halv timme och frätande ämnen kastades i ansiktet på folk. Två av offren har skador som beskrivs som ”livsförändrande”, vilket antas betyda svårt vanställda ansikten.

En 15-åring och en 16-åring har gripits misstänkta för överfallen, och för mopedstölder i anslutning till dem.

Växande problem

Under 2016 skedde 455 syraattacker i London — en ökning med 261 attacker från föregående år.

Det kan jämföras med att 802 attacker rapporterades i hela Indien under 2015. Där är syraattacker främst kända från ett annat sammanhang: till exempel straffas unga kvinnor av en make med familj, som anser att hennes hemgift är för låg.

LÄS MER: Flera attacker inom 90 minuter

Förutom att substanserna är lätta och billiga att få tag på är innehav relativt lätt att förklara bort. Diskussioner hur den här typen av brottslighet ska hanteras har därför i hög grad fokuserat på att göra det svårare att köpa substanserna.

Antydan om lagstiftning

I Storbritannien får en protestlista på nätet med krav på regelskärpningar fler och fler signaturer. På måndag kommer parlamentsledamoten för Labour Stephen Timms att leda en debatt om kraven på att innehav av syra ska vara brottsligt.

Även om inga egentliga åtgärder ännu vidtagits har premiärminister Theresa May redan antytt att ny lagstiftning kommer.

Fakta: Syraattacker

Att vanställa någons ansikte med syra är ett våld som främst förekommer i Sydasien och i andra asiatiska länder. De flesta som drabbas är kvinnor, och många är yngre än 18 år.

Skälen till angreppen varierar. Ibland har flickan eller kvinnan avvisat en mans sexuella inviter, ibland har hon eller hennes föräldrar avvisat ett bud om äktenskap.

På senare tid har också allt fler barn, äldre kvinnor och män attackerats. Ofta ligger då tvister om mark eller hemgifter eller ren hämnd bakom.

Salpetersyra och svavelsyra har fruktansvärd verkan på mänsklig vävnad. Syran får huden att smälta, inte sällan så att benen syns under köttet. Ibland löses också benvävnaden upp. När syra träffar ett öga skadas det permanent. Många offer förlorar synen helt.

Ärren går också på djupet. Utöver det psykiska traumat blir många offer socialt isolerade och utstötta, något som än mer förstör deras självkänsla och framtidstro. Överlevande kvinnor har svårt att finna arbete eller en ny make.

Källa: Acid Survivors Foundation (ASF)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.