Bild på Katrin Kisswani och bild på räddningsarbetare vid rasmassor i Turkiet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Katrin Kisswani, sjuksköterska för Läkare utan gränser, har flera års erfarenhet av att jobba i katastrofområden och berättar om skadorna personer som sitter fast i rasmassorna får. Foto: SVT, Ozan Kose/AFP/TT

Katastrofsköterskan: Så länge kan man överleva i rasmassorna

Publicerad

Åtta dygn efter de förödande skalven i Turkiet och Syrien kommer det fortfarande nyheter om mirakelräddningar – även om de är få. Men hur länge kan man egentligen förvänta sig att överlevande fortfarande hittas, och hur vårdas personer som legat under rasmassorna i över en vecka?

Katrin Kisswani från Ängelholm är sjuksköterska och har sedan 2005 arbetat för Läkare utan gränser, där hon ingår i hjälporganisationens akutpool.

Genom åren har hon varit en del av räddningsarbetet vid flera naturkatastrofer, bland annat efter jordbävningen i Haiti 2010 och Nepal 2015. Hon är nyligen hemkommen från Pakistan, som under lång tid varit drabbat av svåra översvämningar.

Jordbävning i Turkiet och Syrien

Hon berättar att skadorna som människor får vid en jordbävning ofta är väldigt avancerade och att många behöver få så kallad traumasjukvård efter att ha räddats.

– Vi pratar om ganska så ordentliga krosskador på kroppen, och om inre blödningar. Så man behöver få hjälp snabbt för att kunna överleva, säger hon.

Men hur länge kan man egentligen överleva under rasmassorna, och finns det något man själv kan göra för att öka sina överlevnadschanser? Se mer i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jordbävning i Turkiet och Syrien

Mer i ämnet