Det handlar om enorma utsläpp. Var för sig motsvarar de nu identifierade 3 700 ”superutsläppen” minst 6 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Utsläppen kommer främst från olje- och gasindustrin, men också från kolindustrin och läckande soptippar.
Kraftfull start på FN:s övervakning
Uppgifterna kommer från världens mest kraftfulla övervaknings- och varningssystem av klimatskadlig metangas; MARS, som nu är i full gång vid FN:s metanobservatorium IMEO.
Det startade som ett stöd till de i dag 150 länder som har lovat att minska sina metanutsläpp med 30 procent till år 2030(se faktaruta).
MARS använder satelliter som övervakar jorden och atmosfären, och tar hjälp av AI-teknik för att bearbeta data snabbare. Bara femton dagar efter att en jättegasplym med kraftigt förhöjda värden av metan har identifierats, kan IMEO larma anslutna regeringar och företag om läckan.
Bara 15 larm har lett till kända åtgärder
Av de 3 700 superläckorna som upptäckts hittills i år har 1 200 rapporterats till ansvariga regeringar och företag – aktörer som alltså redan har lovat att kraftigt minska sina metanutsläpp. Men bara i 15 av fallen har aktörerna meddelat att de agerat på larmet.
– Det är ju inte bra att bara 1 procent har lett till någon konkret åtgärd. Och det är illavarslande för alla löftena kring metan, säger Johan Mellqvist.
Metangas kan säljas på marknaden, så det finns mycket pengar att tjäna – framför allt på att täppa till stora superläckor. Det kan röra sig om förhållandevis enkla åtgärder som att underhålla, täta eller förbättra utrustningen.
Chalmers i framkant
På Chalmers tekniska högskola ligger man i framkant när det gäller forskning kring övervakning och mätning av utsläpp, bland annat av metan. De har också utvecklat standarder som sedan 20 år tillbaka mäter industriutsläpp i Sverige och även inom EU.
Nu deltar de i ett projekt vid oljefälten i San Joaquin Valley i Kalifornien för att vidareutveckla mätmetoder närmare marken, med till exempel drönare.
– En stor andel av de här utsläppen är tyvärr mycket mer diffusa än superutsläppen, men det försöker vi också arbeta med. Och första steget är förstås att mäta, säger Johan Mellqvist.
Hur övervakas metan?
FN:s internationella metanutsläppsobservatorium IMEO stödjer efterlevnaden av Det globala metanlöftet, där 150 länder lovat minska sina utsläpp av den kraftiga växthusgasen med 30 procent till år 2030. Men länderna har svårt att leva upp till löftena, har tidigare granskningar visat.
IMEO samlar in och analyserar data och samarbetar med frivilligt anslutna gas- och oljebolag som står för 42 procent av olje- och gasproduktionen i världen. Med IMEO:s nya satellitövervakningssystem MARS kan regeringar och företag över hela världen larmas snabbt när kraftigt förhöjda nivåer av metan upptäcks.
MARS driftsattes 2023 och kunde det året larma om 127 stora metanläckor. 2024 har systemet – bara fram till september i år – identifierat över 3 700 jätteläckor av metan, främst hos olje- och gasindustrin, men också hos kolindustrin och avfallsbolag.
Källa: IMEO.
Hur skadligt är metan för klimatet?
Växthusgasen metan har orsakat cirka en tredjedel av jordens uppvärmning sen förindustriell tid, enligt FN.
Utsläppen har fortsatt öka de senaste åren, och ökningen accelererar, något som forskare inte vet riktigt orsakerna till.
Metan försvinner snabbare ur atmosfären än koldioxid, men har en starkare effekt på uppvärmningen på kort sikt.
Räknat över en 20-årsperiod är den cirka 80 gånger starkare än koldioxid. Att minska metanutsläppen beskrivs därför av FN som det enskilt snabbaste sättet att bromsa den globala uppvärmningen.
Källa: UNEP.