På söndagen löper den tidsfrist ut som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har satt upp för juntan i Niger att avsäga sig makten och frige president Mohamed Bazoum. Varken Ecowas eller juntan har uteslutit militärt våld och Ecowas meddelade i fredags att det finns en plan redo för ett militärt ingripande.
Två av medlemsländerna i Ecowas, Mali och Burkina Faso, som också styrs av militären har dock sagt att de kommer att betrakta varje militärt ingripande mot Niger som en krigsförklaring mot dem själva.
När kuppledaren i Niger, general Salifou Mody, i veckan besökte Mali bad han om hjälp från den ryska privatarmén Wagner. Det säger Wassim Nasr, journalist och analytiker vid den internationella tankesmedjan The Soufan Center (TSC) till nyhetsbyrån AP.
Han säger att tre olika källor i Mali och en fransk diplomat har bekräftat att mötet med representanter för Wagner ägt rum, vilket först rapporterades av mediebolaget France 24.
– De behöver (Wagner) eftersom de skulle bli deras garant för att hålla sig kvar vid makten, säger Wassim Nasr till nyhetsbyrån AP.
Han tillägger att Wagnergruppen överväger frågan.
USA pausar bistånd
Wagnergruppen är verksam i en handfull afrikanska länder, inklusive Mali, och har av människorättsgrupper anklagats för övervåld och människorättsbrott.
Niger har spelat en nyckelroll för västländer som bekämpar ett jihadistiskt uppror i Sahelregionen sedan 2012. Att juntan vänder ryggen mot den forna kolonialmakten Frankrike och andra västländer och öppnar dörren mot Ryssland väcker oro.
USA:s utrikesminister Antony Blinken meddelar att Washington pausar en del av sina biståndsprogram i Niger.
– Som vi har klargjort sedan början av denna situation, så kräver amerikanskt bistånd till Nigers regering demokratiskt styre och respekt för en konstitutionell ordning, säger Blinken.
Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna säger i en intervju för France Info på lördagen att Paris inte har några planer på att ta hem sina soldater från Niger.
SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås berättar mer om läger i klippet nedan.
Javascript är avstängt
Fakta: Niger
Det västafrikanska landet, som till två tredjedelar består av öken, är ett av världens fattigaste.
Hälften av landets 26,2 miljoner invånare lever i fattigdom.
Niger har lidit av kronisk politisk instabilitet sedan landet blev självständigt från Frankrike 1960.
Under sin självständighet har landet drabbats av fyra statskupper, senast i februari 2010 störtades dåvarande president Mamadou Tandja.
Landets första demokratiska maktövergång någonsin ägde rum 2021 när Mohamed Bazoum valdes till president efter att hans föregångare avgått frivilligt.
Precis som grannländerna Mali och Burkina Faso kämpar Niger med ett jihadistiskt uppror som startade i Mali 2012 och spred sig över gränserna.
Landet har varit en av västs sista allierade i Sahel-regionen mot islamistisk extremism, sedan franska trupper portades från grannlandet Mali tidigare i år.
USA har 1 200 soldater i Niger medan Frankrike har en militär styrka på 1 500 man där. Båda länderna har sett det som ett viktigt fotfäste i regionen, där Ryssland annars gör framstötar i form av Wagner.