21 februari sa Putin att Ryssland tar ”paus” från avtalet som begränsar Rysslands och USA:s strategiska kärnvapen – de som kan nå mål långt bort på andra kontinenter.

En vecka senare undertecknade han en lag för att befästa sitt uttalande, enligt statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Kreml skickade även en diplomatisk not till Vita huset och den 28 februari upphörde Ryssland med underrättelserna om förändringar i sina strategiska arsenaler, enligt Hans Kristensen, direktör vid Federation of American Scientists (FAS).

– USA har inte mottagit några underrättelser eller informationsutbyten sedan Ryssland skickade det meddelandet, säger han.

Fullt operativa kärnvapen

Normalt sett får USA 10 till 15 underrättelser under tre dagar, vilka ger en viktig lägesbild. Det kan handla om förflyttningar, nya vapen eller beredskap. På samma sätt skickar USA underrättelser till Ryssland. 

De är livsnerven för att världens två största kärnvapenmakter ska kunna lita på varandra och undvika missförstånd.

Uppgifter förekommer om att Rysslands kärnvapen är i dåligt skick och att stridsspetsarna inte underhållits tillräckligt de senaste 30 åren. Men både Hans Kristensen och William Alberque, chef för avdelningen för vapenkontroll vid brittiska IISS, gör bedömningen att Rysslands strategiska kärnvapen är väl underhållna och fullt operativa.

Det gäller även de nyare taktiska kärnvapnen, eller slagfältskärnvapen som de också benämns.

– Det är stridsspetsarna avsedda för de strategiska vapnen, som SS-18, SLBM och Kh-102, liksom slagfältsvapnen SS-26 Iskander, 9M729, Kh-102 och liknande system, sannolikt mycket väl underhållna, säger William Alberque.

Han fortsätter:

– Det rör sig om kärnvapenstridsspetsar som är avsedda att slå mot USA och även mot mål på slagfältet – till exempel större europeiska och asiatiska flygplatser, hamnar, militära sambandscentraler, Natos högkvarter, länkpunkter för C31-satelliter och Natos pipelines.