Vladimir Putin (till vänster) och Donald Trump vid ett tidigare möte. Foto: AP/TT

Ryssland vill förhandla med USA om nytt kärnvapenavtal som gäller fler länder

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland är berett att förhandla med USA om att ersätta kärnvapenavtalet INF med ett bredare avtal där fler länder ingår. Det sa Rysslands vice utrikesminister Sergej Rybakov på torsdagen. INF-avtalet förbjuder USA och Ryssland att ha landbaserade medeldistansrobotar, medan de andra kärnvapenstaterna kan ha sådana robotar.

På torsdagen gav Ryssland en helt ny öppning när det gäller det omdiskuterade INF-avtalet, som reglerar landbaserade medeldistansrobotar – det så kallade INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces).

Nu öppnar Rysslands vice utrikesminister Sergej Rybakov för nya förhandlingar, om USA kommer med förslag om ett ”bredare avtal” som inkluderar fler länder, uppger nyhetsbyrån Reuters.

– Vi ser fram emot att förslaget görs konkret på papper eller på annat sätt, sa Ryabkov på en presskonferens i Moskva.

Sedan INF skapades för drygt tre decennier sedan har Kina, Indien, Iran, Nordkorea och Pakistan utvecklat och beväpnat sina militära styrkor med landbaserade medeldistansrobotar, vilket inte är tillåtet för USA eller Ryssland , enligt avtalet.

Avtalet beskrivs som en hörnsten för Europas säkerhet och ingicks mellan USA och dåvarande Sovjet under kalla kriget 1987. Det tillåter inte landbaserade robotar med räckvidder mellan 50 och 550 mil.

Iran visar upp en ny landbaserad medeldistansrobot som uppges av ha en räckvidd på 135 mil. Roboten är tillåten eftersom nedrustningsavtalet endast gäller USA och Ryssland. Foto den 2 februari 2019. Foto: Atta Kenare/AFP

”Sista ordet”

Så sent som i går sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov: ”Sista ordet är sagt – avtalet är ogiltigt om sex månader”.

Och efter USA:s och Rysslands besked förra veckan att de avser att lämna INF-avtalet har tre av kärnvapenstaterna (USA, Ryssland och Frankrike) provskjutit robotar som kan utrustas med kärnvapen, uppgav nyhetsmagasinet Newsweek på onsdagen.

Det var för knappt en vecka sedan som både USA:s och Rysslands presidenter sa att deras länder kommer att lämna avtalet, vilket oroat säkerhetspolitiska experter som sagt att USA:s besked är ett hot mot Europa.

Nio kärnvapenstater

Det finns i dag sju kärnvapenstater utöver Ryssland och USA. De övriga – Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Israel, Storbritannien och Frankrike – omfattas inte av INF-avtalet.

Fartygsbaserade medeldistansrobotar omfattas inte heller av avtalet.

Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan Rysslands fartygsbaserade och tillåtna medeldistansrobot Kalibr beväpnas med både konventionell stridsspets och kärnvapenstridsspets.

Medeldistansroboten Kalibr avfyras från en rysk ubåt i Medelhavet. Ryska marinen uppgav att de skickade totalt sju robotar mot IS-mål i östra Syrien. Foto den 14 september 2017. Foto: Photo/Nataliya Vasilyeva

Den ryska medeldistansroboten Kalibr finns sedan en tid ombord på fartyg baserade i den ryska marinbasen Baltijsk vid Östersjön.

Enligt USA har Ryssland provskjutit en landbaserad medeldistansrobot som är besläktad med Kalibr, vilket i så fall är förbjudet, enligt INF-avtalet.

På samma sätt kan amerikanska ubåtar och ytfartyg vara beväpnade med medeldistansroboten Tomahawk.

Tomahawk är ett gammalt robotsystem. USA har tidigare sagt att kapaciteten att bära kärnvapen togs bort för länge sedan. Men efter uppgifterna om att Ryssland brutit mot INF-avtalet, har det funnits förslag bland tidigare höga militärer att återinföra möjligheten till att bära kärnstridsspetsar i Tomahawk.

Även Tomahawk är tillåten när den är baserad på fartyg.

Både den ryska roboten Kalibr och den amerikanska roboten Tomahawk har använts i kriget i Syrien. Dessa avfyrades då från fartyg i Medelhavet.

En amerikansk Tomahawk robot avfyras från jagaren USS Porter i mars 2003 mot mål i Irak. Foto: AFP/U.S. Navy

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.