Det stora kolkraftverket i koldistriktet Datong norr om Peking.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det stora kolkraftverket i koldistriktet Datong norr om Peking. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Värmeböljorna eldar på Kinas kolförbrukning

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Kina eldar sig ur värmeböljan. Bostäder kyls med luftkonditionering som drivs av kolkraft. Nya siffror visar hur Kina slår nytt rekord i koldioxidutsläpp. Siffrorna är en mardröm för jordens klimat och en örfil till andra länders klimatambitioner.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

För några dagar sedan kom en andra kvartalsrapport för 2023 som visar att Kina ökade sina utsläpp av växthusgaser med elva procent. Siffrorna är i linje med en stadig ökning av utsläppen sen 2019.

Och ökningen är en direkt konsekvens av klimatkrisen där Kina vill säkra sin energiproduktion, dels för att vattenkraften torkar bort i hettan men också för att kunna kyla byggnader. Man gör allt för att undvika elavbrott.

Klimat

Och det är kolet som är kung i Kina.

Nytt värmerekord i Kina

Under sommarens extremhetta slog Kina ett nytt värmerekord med 52 grader. Då blir luftkonditionering en fråga om liv eller död. Men det skapar också en mardrömslik spiral för de globala klimatsystemen. Kina drabbas allt oftare av extremvärme, på grund av klimatkrisen. Kinas lösning är att elda ännu mera kol. Vilket ökar den globala uppvärmningen.

En analys från Carbon Brief visar hur värmeböljorna lett till att kolförbrukningen gått upp i Kina, en utveckling som varit tydlig sen 2016. Kolanvändningen i Kina ökade förra året med nio procent, samtidigt som många av världens övriga länder investerar för att kunna nå Parisavtalets klimatmål.

Faktum är att Kina släpper ut mer koldioxid än alla utvecklade länder i världen gör tillsammans.

Utsläppskurvan pekar stadigt uppåt och inbromsningen under covidpandemin är som bortblåst.

Samtidigt bygger Kina kraftigt ut sol- och vindenergi men har samlat på sig enorma reserver av kol.

Kina är längre ifrån än någonsin att vända sina utsläppskuvor neråt från 2030, nåt som president Xi Jinping tidigare lovat.

Enligt en rapport från Greenpeace 3 augusti så godkände Kina nya kolkraftkraftverk med en samlad kapacitet på 50 gigawatt under första halvåret 2023. Totalt sett har Kina stått för 69 procent av den globala kolkraftsutbyggnaden sen år 2000.

Expansion av kolkraft

Kinas försvar har varit att landets enorma befolkning släpper ut mindre per person än till exempel USA. Men det klingar alltmer ihåligt, idag släpper en kines ut mer än vad en genomsnittlig EU-medborgare gör.

Regimens exempellösa kolkraftsexpansion de senaste åren upplevs alltmer som en örfil av Kinas handelspartners. Frågan är vad som ska kunna få Kina att överge kolet? 

EU och USA är två stormakter som kan tjäna som förebild. De har båda minskat sina utsläpp kraftigt samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt.

Planen från USA och EU:s sida är att slå mot Kinas handel och beskatta importvarors koldioxidavtryck. Kina använder sina utsläpp som en konkurrensfördel och exporterar billiga varor som tillverkas med klimatvidriga energikällor. Om dessa varor beläggs med koldioxidtullar, kommer det drabba Kinas ekonomi.

Och det finns tecken på att EU:s och USA:s planerade koldioxidtullar redan fått viss effekt. Flera kinesiska företag planerar att skapa fossilfri produktion i ”gröna frihandelszoner” med start i Shanghai, så att deras produkter ska kunna komma undan koldioxidtullar vid export.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimat

Mer i ämnet