”Har blivit ett verktyg för att kontrollera en befolkning”

Uppdaterad
Publicerad

Sedan militärkuppen i början av februari har militärjuntan i Myanmar valt att återkommande stänga ned internet för att slå ned mot protesterna i landet. Att blockera internetåtkomsten har blivit en allt vanligare metod för att lamslå en befolkning, och nu varnar experter för att blockaderna inte bara blir fler, utan också allvarligare.

Mätningar från den Londonbaserade organisationen Netblocks visar hur antalet uppkopplade enheter i Myanmar störtdyker mot slutet av nästan varje dag. Det är effekten av militärjuntans beslut om att stänga ned internet nattetid. Trafiken går så långt ned som till 10 procent av normalnivåer för att sedan stiga rakt uppåt igen nästa morgon.

Myanmar är inte det enda landet där internetblockader använts för att slå ned mot protester. De senaste två åren har Netblocks spårat blockader i över 30 länder, och problemet fortsätter växa sig större.

– Det har definitivt blivit ett verktyg för att kontrollera befolkningar. Vi har spårat fler och fler nedstängningar varje år. Vissa varar bara några timmar, andra i dagar eller till och med i veckor. Det är också uppenbart att de blir allvarligare när det kommer till hur svårt människor drabbas och hur länge blockaderna varar, säger Netblocks grundare Alp Toker.

Konsekvenser på många plan

Rent tekniskt handlar blockaderna om allt från att en sladd dragits ut till avancerade filterlösningar för att blockera vissa hemsidor eller en viss sorts trafik, men konsekvenserna blir ofta detsamma.

– Om vi tittar på vad som hänt i Myanmar ser vi att det först och främst skapar rädsla och förvirring. Desinformation sprids okontrollerat eftersom de vanliga faktagranskningssystemen inte fungerar. Mekanismerna brakar ihop, säger Toker.

Förutom att begränsa yttrande- och informationsfriheten är också internetblockader ett sätt att i alla fall delvis slå ut en befolknings infrastruktur och ekonomi. Till exempel har Netblocks beräknat att internetblockaden i samband med protesterna i Belarus förra sommaren kan ha kostat belarusiska företag så mycket som 60 miljoner dollar – varje dag.

Beräkningarna har gjorts genom att lägga samman befolkningsuppgifter från Världsbanken, ITU och Eurostat för att sedan jämföra dem mot blockadens varaktighet och omfattning.

Operatörer tystas ned

Frågan är nu hur den här utvecklingen kan stoppas, och enligt Alp Toker kan medvetenheten i sig spela stor roll. Han beskriver hur många internetoperatörer tvingas stänga ned sin verksamhet mot sin vilja, samtidigt som de tystas ned.

– Att bara berätta om och dokumentera vad som hänt har visat sig ge utrymme för operatörerna att berätta om vad de tvingats till. Om det redan är känt vad som hänt är de mer fria att berätta vad de fått för order, säger Alp Toker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.