Skillnaderna mellan de svenska och finska myndigheternas kostrekommendationer för gravida skapar förvirring.

Trots detta betonar både Livsmedelsverket i Sverige och Institutet för hälsa och välfärd i Finland att båda lädernas rekommendationer har samma vetenskapliga grund.

Gemensamma rekommendationer och riskbedömningar

– Alla de nordiska länderna gör sina egna nationella kostråd. Dessa tas fram utifrån gemensamma, nordiska kostrekommendationer, säger Heli Kuusipalo, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland.

Emelie Eriksson, rådgivare på Livsmedelsverket, tillägger att bedömningar av livsmedelssäkerhet görs på EU-nivå.

– I Sverige följer vi de riskbedömningar som genomförts av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Det samma gäller för många länder, säger Eriksson.

Skillnaderna ska bero av olika kommunikationssätt

Både Kuusipalo och Eriksson påpekar att skillnaderna mellan de finska och svenska kostråden för gravida är små. Skillnaderna ska enligt dem båda främst bero av att respektive lands myndigheter uttrycker sina rekommendationer på olika sätt.

– I Finland finns det inga absoluta förbudslistor. I stället finns det allmänna riktlinjer för säker användning av livsmedel. I dem listas livsmedel vars användning är förknippad med potentiella faror, förklarar Kuusipalo.

I videon ges exempel på skillnader mellan svenska och finska kostrekommendationer för gravida samt vad som ligger till grund för dem.