Jakob Frisell berättar om sin morfars roll i finska inbördeskriget.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Jakob Lind varför hans svenska morfar deltog som frivillig på de vitas sida i finska inbördeskriget. Foto: SVT

Finska inbördeskriget delade Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Det blodiga inbördeskriget i Finland, som utspelade sig under 1918, satte djupa spår i finländarna men kom även att påverka Sverige. Över tusen svenskar åkte till Finland för att strida på den vita sidan. Även om Sveriges regering officiellt sett förhöll sig neutral till kriget blev det en infekterad fråga i svensk politisk debatt.

Den svenska regeringens beslut om att inte officiellt stödja någon sida i finska inbördeskriget var något som alla riksdagspartier ställde sig bakom. Det pågick dock intensiva politiska debatter i Sverige, om huruvida man skulle stödja den vita sidan med till exempel vapen.

Den vita sidan i finska inbördeskriget fick hjälp av 10 000 soldater från Tyskland, medan Ryssland stödde den röda sidan med bland annat vapen. Finland hade blivit självständigt från Ryssland knappt ett par månader tidigare och stödet för detta hade varit starkt i Sverige.

Finska inbördeskriget

– I Sverige var man ändå rädd för att ett officiellt ställningstagande för den vita sidan skulle dra in landet i första världskriget som fortfarande pågick. Man ville värna Sveriges neutralitet, säger Anne Hedén som är universitetslektor på Mittuniversitetets institution för humaniora och samhällsvetenskap.

De frivilliga svenska soldaterna

I praktiken fick den vita sidan i Finland ändå hjälp från grannlandet. Omkring tusen svenskar anslöt sig till frivilligstyrkan som grundades av borgerliga kretsar i Sverige. En av dem var Jakob Linds morfar, som blev utnämnd till chef för Svenska brigaden. I boken ”Morfars pistol” skildrar Lind sin morfars roll i finska inbördeskriget.

Svenska opinionen svänger

När den vita sidan hade vunnit kriget i maj 1918 skulle personer från den röda sidan ställas inför rätta. Många avrättades dock innan förhör och andra avled av sjukdom eller hunger i fånglägren. Åtminstone 13 000 fångar från den röda sida uppskattas ha dött efter finska inbördeskrigets slut. Så småningom nådde information om fånglägren svenskarna, inte minst genom läkaren Robert Tigerstedts rapport som publicerades i svensk dagspress.

– Ju längre tiden gick, desto mer fick man veta om vad som hände i fånglägren. Även i borgerliga kretsar började det pratas om att finländarna är alldeles för grymma. Då svängde opinionen i Stockholm, säger Anne Hedén.

Personer som hade varit med i Svenska brigaden svartlistades av fackföreningsrörelsen och Jakob Linds morfar fick aldrig jobb i Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Finska inbördeskriget

Mer i ämnet