Den som skriver en lärobok för grundskolans elever kan i princip fylla den med vad som helst. Däremot följer läromedelsförfattarna vad som står i kursplanerna och många av de som skriver skolböcker är själva lärare, säger Per Kornhall.
På samma sätt som läraren har frihet att bedöma hur kursplanerna ska omsättas i undervisning, är det upp till läromedelsförfattaren att bestämma hur kursplanernas ämnesområden beskrivs i litteraturen.
Det är ett svårt val för läraren att bestämma hur man ska lägga upp lektionerna och hur mycket tid man ska lägga på att undervisa om till exempel nationella minoriteter, menar Kornvall.
– På samma sätt blir det en svår fråga för en författare: är det här tio, tjugo eller hundra sidor av ett verk på trehundra sidor?
NATIONELLA MINORITETER I GRUNDSKOLANS KURSPLANER
Så här står det om nationella minoriteter i mellanstadiets kursplan för samhällskunskap:
”De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.”
Så här står det om nationella minoriteter i högstadiets kursplan för samhällskunskap:
”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.”
