Läroböcker berättär ytterst lite om de fem svenska minoritetsspråk

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, vad det är som styr vilket innehåll grundskolans läromedel får. Foto: SVT

Läromedelsförfattarna: Svårt att veta hur stort utrymme ett ämne ska få i skolboken

Uppdaterad
Publicerad

Det finns idag ingen reglering av läromedelsmarknaden, men de som skriver skolböcker har kursplaner att förhålla sig till.

– Är du klok och vill försöka sälja det du har skrivit måste du anpassa dig till de kursplaner som finns, säger Per Kornhall som är ordförande för Läromedelsförfattarna.

Den som skriver en lärobok för grundskolans elever kan i princip fylla den med vad som helst. Däremot följer läromedelsförfattarna vad som står i kursplanerna och många av de som skriver skolböcker är själva lärare, säger Per Kornhall.

På samma sätt som läraren har frihet att bedöma hur kursplanerna ska omsättas i undervisning, är det upp till läromedelsförfattaren att bestämma hur kursplanernas ämnesområden beskrivs i litteraturen.

Det är ett svårt val för läraren att bestämma hur man ska lägga upp lektionerna och hur mycket tid man ska lägga på att undervisa om till exempel nationella minoriteter, menar Kornvall.

– På samma sätt blir det en svår fråga för en författare: är det här tio, tjugo eller hundra sidor av ett verk på trehundra sidor?

NATIONELLA MINORITETER I GRUNDSKOLANS KURSPLANER

Så här står det om nationella minoriteter i mellanstadiets kursplan för samhällskunskap:

”De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.”

Så här står det om nationella minoriteter i högstadiets kursplan för samhällskunskap:

”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.