– Stater har alltid haft något större och viktigare än minoritetsfrågor. Det är ett svårt sätt att bedriva politik, eftersom minoritetspengarna i slutändan handlar om så små summor att man inte kan köpa några nya JAS-stridsflygplan med dem, säger Häyrynen i programmet 15 minuter från Uutiset.

Statsvetaren Nina Carlsson, som också medverkar i programmet, ser att frågor som rör språk och etnicitet nu också ses som säkerhetspolitiska frågor.

– I denna tid av säkerhetspolitik anses det viktigt att alla talar svenska och följer vissa värderingar, säger Carlsson.

”Minoriteterna kämpar sinsemellan om penningpåsar”

Enligt Lotta Ilona Häyrynen leder Sveriges minoritetspolitik till motsättningar mellan minoriteter.

– Sverige har en lång tradition av att minoriteter får kämpa om små penningpåsar sinsemellan, säger hon och fortsätter:

– Sverigefinnarna säger att vi är flest och judarna säger att vi har flest utmaningar. Det är farligt för oss alla.

Stora nedskärningar i minoritetsbudgeten

Den förra regeringen genomförde en satsning för att förstärka arbetet med de nationella minoritetsspråken där 90 miljoner kronor avsattes årligen under 2022 – 2024. Den förlängdes inte av den nuvarande regeringen.

Utöver satsningen skars den årliga minoritetsbudgeten ner med 50 miljoner kronor, från ca 208 miljoner kronor år 2024 till ca 158 miljoner kronor år 2025.