Barn och unga i länet som mår psykiskt dåligt kan få vänta länge på hjälp. Landstinget klarar inte av vårdgarantin och väntetiderna har ökat kraftigt inom BUP i länet de senaste åren.

Fler patienter och brist på personal är förklaringen enligt Lena Berglund Friberg som är länsverksamhetschefen för BUP.

Sex av tio får vänta

Målet är att att alla ska få en första bedömning inom 30 dagar. Men från att 96 procent fick det 2014 och 2015 är siffran nu nere på 40 procent. Drygt hälften får alltså vänta mer än en månad.

Förklaringen till det ökade trycket är att fler lider av depression och fler har ett missbruk. Och så finns det en förklaring till.

– Vi har också gruppen asylsökande som mår dåligt utifrån att de fått vänta så länge på besked, säger Lena Berglund Friberg.

Behandling dröjer

Inom 60 dagar från första besöket ska man helst ha fått en påbörjad behandling eller fördjupad utredning. Andelen har minskat från drygt 90 procent till 74 procent. Ungefär 3 av 10 får vänta längre än vad som utlovats.

– Vi klarar väntetiderna för de allra mest prioriterade grupperna. De som vi bedömer kan vänta får tyvärr vänta.

Olika uppfattning

Men här har föreningen UBUNTU som kommer i kontakt med anhöriga till barn och unga med psykisk ohälsa, en annan uppfattning.

– Vår bild är att om hjälpen kommer, tar det väldigt lång tid. Personer som har psykisk ohälsa har inte tiden att vänta, men de har inte heller kapitalet att bråka och skrika och be om hjälp, säger Linn Törnlund som arbetar deltid i föreningen i Sundsvall.

Lena Berglund Friberg är medveten om att väntetiderna kan innebära att den som söker blir ännu sämre och behöver specialistvård.- ersättningsbussarna kom inte

SVT: Och då får man söka vård igen?

– Ja, då får man söka igen, och det här är ju inte bra. Det är inget bra system, medger hon.

Nu vill hon se ett ökat samarbete med primärvården, socialtjänsten och skolorna i länet för att klara det ökade behovet av specialistvård som finns för barn och unga.