– Det är inte förvånande att de inte får ett mandat i Kungälv, vi räknade med att det skulle vara så, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet i Göteborg och kunnig kring frågor som rör nazism i Kungälv. 

– Det är ett nazistiskt parti, det är det mest extrema partiet vi har som ställer upp och det skulle vara väldigt förvånande om de kunde dra till sig det stödet.

Nordiska motståndsrörelsen resultat i kommunvalet i Kungälv särredovisas inte under valnatten, utan faller under “övriga partier”, men resultatet i Kungälv är att övriga partier totalt får 0,6 procent. Det innebär att inget av de övriga partierna får tillräckligt med röster för att komma över tvåprocentspärren för att ta sig in i fullmäktige.

Tidigare fäste för vitmaktrörelsen

Christer Mattsson arbetade som lärare i Kungälv 1995 när 14-årige John Hron mördades av tonåringar med nazistsympatier. Mattsson fick då uppgiften att uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv och arbetade fram det så kallade Toleransprojektet.

– Kungälv är ett gammalt fäste för den här typen av rörelser, men det finns ingen kontinuitet i den vitmaktrörelse som var aktiv på 90-talet och i början 00-talet med den organisation som vi ser här nu.

Hur påverkar det här rörelsen?

– Jag tror att de påverkar dem på två olika sätt, kortsiktigt har de byggt upp organisationen och dragit till sig nya människor som engagerar sig.

Men att de inte tog sig in i kommunvalen var en stor förlust för rörelsen, enligt Mattsson.

– Det är svårt för dem att veta hur de ska ladda om nu. De kan få svårt att hålla ihop rörelsen, säger Christer Mattsson.

Nordiska motståndsrörelsen ställde även upp i kommunvalet i Ludvika, där särredovisas de och får 1,3 procent av rösterna.