Den 21 februari 1719 klubbades att det kungliga enväldet skulle avskaffas. De kommande 50 åren låg makten hos riksdagen. Den nya författningen var då närmast unik och blev beundrad av utländska filosofer.
Den 30 november 1718 hade Karl XII skjutits i Norge utan att ha en arvinge. Sverige var helt utarmat efter 18 års krig. Riksdagen beslöt då att välja Karl XII:s syster Ulrika Eleonora till drottning, men med ett förbehåll. Hon skulle ge upp det kungliga enväldet och överlåta makten till riksdagen.
Unik regeringsform
Under de följande 50 åren hade regenten nästan lika lite makt som vår kung har idag. Istället låg makten hos riksdagen och dess fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder. Vid den tiden var det nästan helt okänt med en regent utan makt.
– Det var ganska unikt, visserligen fanns det parlamentariska system i Europa men i Sverige var det här grundlagsfäst, säger Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet.
Sveriges styrelseskick blev berömt utomlands och upplysningsfilosofen Voltaire sa bland annat att “änglar kunde inte skrivit en bättre regeringsform än den svenska.”
Perioden brukar kallas frihetstiden i svensk historieskrivning. Under den tiden genomfördes flera reformer mot ett mer demokratiskt samhälle. Till exempel fick Sverige världens första tryckfrihetsförordning, de första kvinnorna röstades in i vissa stadsfullmäktige och vi fick början på ett partiväsende.
Ändå var det inte riktig demokrati med dagens mått mätt. Långt ifrån alla hade rösträtt till riksdagen och adelns röster vägde lika tungt som de andra ståndens trots att de representerade mindre än en procent av befolkningen.
Kungamakten kommer tillbaka
Efter bara lite drygt 50 år kom kungamakten tillbaka när kung Gustav III genomförde en statskupp.
– I slutet av frihetstiden kommer det allt fler förslag på att begränsa adelns privilegier. Då blir adeln orolig och många sluter upp bakom Gustav III, säger Karin Sennefelt.
Även om det var 300 år sedan ser hon flera likheter med hur politiken bedrevs då och nu.
– På frihetstiden kommer det en massa nya medier där man pratar om politik och tonläget är också ganska otrevligt med mycket skitsnack och ryktesspridning. Så det finns likheter med hur det ser ut idag, säger hon.